En ny studie publicerad i den välkända vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health visar att det inte finns någon ökad risk för demens om man använder cannabis. Resultaten har mött kritik och flera andra studier pekar sedan länge i motsatt riktning: att de kognitiva funktionerna försämras. Drugnews gör ett försök att reda ut begreppen.
Forskargruppen bakom den nya studien i BMJ Mental Health kommer från både England och USA och menar inledningsvis att de kognitiva (intellektuella) effekterna av cannabis bland äldre är dåligt undersökta, trots att bruket i de åldersgrupperna ökar.
Data från två stora kohorter
För att undersöka sambandet mellan cannabisanvändning, intellektuell förmåga och demensrisk hos äldre har man analyserat befolkningsdata från den brittiska biobanken UK Biobank och den amerikanska US Million Veteran Program.
Om studien:
Ishrat S, Levey DF, Gelernter J, Ebmeier KP, Topiwala A. Cannabis use, cognitive function and dementia risk in older adults: observational and genetic analyses. BMJ Mental Health. 2026;29:e302290.
Från Storbritannien rekryterades mellan 2006 och 2010 mer än en halv miljon deltagare i åldrarna 40–69 år. De fick inledningsvis svara på ett frågeformulär om sociala förhållanden, livsstil, sjukdomshistoria, olika hälsofrågor och cannabisvanor. Sedan jämfördes kognitiv prestation över tid på fem olika områden bland cannabisanvändare (18 975 deltagare) och icke-användare (60 598 deltagare).
Från USA rekryterades krigsveteraner från 2011 fram till idag. Deras genetiska härstamning undersöktes. Av 222 518 deltagare kom de flesta från Europa och resten från Afrika. 12 222 personer hade diagnosticerats med skadligt bruk eller beroende av cannabis. Med hjälp av en särskild sorts beräkning av slumpen MR (Mendelsk randomisering) bedömdes orsakssambanden mellan cannabis, kognitiv funktion och demens.
Överraskande resultat
Med tanke på tidigare studier om cannabis som visar på försämrade intellektuella funktioner, blev resultaten överraskande. Vid baslinjen, studiens inledning, presterade cannabisanvändare något bättre på tester av numeriskt minne och förmåga att lösa nyuppkomna problem (fluid intelligence), men inga signifikanta skillnader observerades i kognitiv förändring när testerna upprepades över tid. I veteranprogrammet undersöktes 12 222 personer med beroende eller skadligt bruk av cannabis (CUD) i relation till demensdiagnoser. Inte heller här såg man någon statistiskt säkerställd risk för demens. MR-analyser gav inga bevis för ett orsakssamband mellan cannabisanvändning och vare sig kognitiv prestation eller risk för demens.
Begränsningar i studien
Forskarna anger själva en lång rad begränsningar av studieresultaten. Först och främst för att deras data från biobanken inte helt representerar befolkningen i stort. Urvalet kan alltså vara snedvridet eftersom den undersökta kohorten är friskare än genomsnittet. Uteblivna svar om cannabisanvändning och ofullständig tillgång till uppföljande kognitiva data kan dessutom ge bias då man kan missa tyngre eller mer sårbara användare. Eftersom svaren om användning är självrapporterad innebär även det en osäkerhet. Inte heller doseringen eller potensen i den konsumerade cannabisen framgår, enbart hur ofta man har använt.
Även uppgifter om andra bidragande faktorer till demens hos deltagarna saknas i studien, såsom familjens medicinska historia, inklusive läkemedel och kostvanor.
Andra studier om minne och intellekt
Eftersom många tidigare studier visar cannabis negativa påverkan på de kognitiva funktionerna, är det svårt att få de fynden att stämma överens med BMJ-studiens resultat om opåverkad demensrisk.
Den mest omtalade undersökningen på området hade Madeline Meier, numera docent i psykologi vid Arizona State University som huvudförfattare. Den studien publicerades 2012 och hade följt drygt tusen personer som föddes i Dunedin, Nya Zeeland, 1972. Meiers forskargrupp kunde visa att de individer som hade ett tungt cannabisbruk presterade upp till 8 enheter lägre IQ som vuxna än den drogfria gruppen. En uppföljning när deltagarna var 45 år visade att långvariga cannabisanvändare hade i medeltal 5,5 lägre IQ, försämrad inlärningsförmåga, sämre minne och var långsammare i tanken jämfört med vad de presterade i 13-årsåldern, innan de började röka cannabis.
En kunskapsöversikt från University of Chicago 2012 sammanfattade både akuta och långsiktiga tillbakagångar av olika kognitiva funktioner, och en systematisk översikt 2022 av metaanalyser, utfört av ett kanadensiskt forskarlag, visade att flera av de kognitiva försämringarna kan vara bestående.
Högre risk för dåligt minne
En nypublicerad studie stärker bilden. Forskarna bakom, alla från University of Michigan, har undersökt det långsiktiga sambandet mellan tung substansanvändning hos unga vuxna och minne i medelåldern eller senare. Data har inhämtats från Monitoring the Future Longitudinal Panel från 18 års ålder hos deltagarna under åren 1976–1991, jämfört med vad de presterade i åldrarna 50–65 år under åren 2018–2023.
Resultaten var att tung användning av alla substanser hos unga vuxna var direkt kopplat till högre risk för dåligt minne som äldre. Det gällde särskilt för berusningsdrickande och cannabisanvändning, men inte för storrökare.
