På kort tid har fem kunskapshöjande studier och rapporter med betydelse för narkotikadebatten presenterats, skriver Peter Moilanen från Narkotikapolitiskt center i denna krönika.
Det finns någon sorts ironi i att när intresset för narkotikapolitik gått ner har samtidigt kunskapen om narkotikafrågan gått upp. Sällan har vi vetat så mycket om narkotikapolitik som vi vet nu, även om det förstås återstår mycket.
Minskad konsumtion, minskade skador
När jag for på sportlovsresa med familjen visste jag att två tydliga kunskapsunderlag till narkotikapolitiken skulle komma. Dels den rapport vi från NPC skulle lansera som heter ”En tredje väg tar form”, skriven av Pierre Andersson, dels den vetenskapliga artikeln i Addiction om att Totalkonsumtionsmodellen gäller för cannabis, skriven av forskarna Thor Norström och Håkan Leifman.
Anderssons rapport visar att det verkligen inte är så att alla länder går mot en legalisering av cannabis eller avkriminalisering av narkotika, snarare har många länder aktivt sagt nej till den utvecklingen. I stället satsas det på förebyggande arbete, recovery/återhämtning samt smartare påföljder där personer med ett beroende får andra sanktioner än böter, medan förbudet ändå tjänar sitt syfte som förebyggande moment.
Norströms och Leifmans artikel stödjer ett förebyggande arbete inriktat mot hela befolkningen snarare än enbart den minoritet som konsumerar den absoluta majoriteten av cannabis. Att minska totalkonsumtionen av cannabis minskar antalet som har ett beroende av cannabis och vice versa om totalkonsumtionen ökar.
Effekterna av avkriminalisering
Det presenterades även en studie i Journal of Cannabis Research där Filip Andersson och andra forskare vid KI presenterade en undersökning av vad som skulle ha hänt om Sverige avkriminaliserat cannabis 2017. De kommer fram till att 12-månadersanvändningen initialt skulle öka men med tiden återgå till nuvarande nivå medan 30-dagarsanvändandet skulle fortsätta öka.
Lugnet hade inte lagt sig när pressmeddelandet gick ut om att samsjuklighetsreformen skulle presenteras av regeringen, och beskedet var att de går vidare med förslagen från Samsjuklighetsutredningen om att samsjuklighet ska behandlas samfällt mellan psykiatri och beroendevård samt att regionerna blir ansvariga för beroendevård.
Narkotikaförbudet fungerar
Veckan innan presenterades även en webbundersökning från Folkhälsomyndigheten där de har frågat personer som använt narkotika om olika saker. Även om det inte är ett representativt urval kan vissa tecken synas. Till exempel är de som svarat kritiska till svensk narkotikapolitik och vill ofta se legalisering. Samtidigt svarar mer än hälften av dem som använt narkotika att de troligen skulle använda mer cannabis om det vore lagligt; många anger till och med att de använt mindre just för att det är förbjudet. Förbudet verkar helt enkelt fungera om man frågar dem som själva använder narkotika.
Förbudet skulle alltså tjäna sitt syfte där liberaliseringar tycks riskera ökad konsumtion.
Peter Moilanen
Går i Sveriges fotspår
Fem kunskapshöjande studier och rapporter med andra ord på knappt en vecka. Plötsligt händer det. Förbudet skulle alltså tjäna sitt syfte där liberaliseringar tycks riskera ökad konsumtion, samtidigt som vi bygger vidare på den kunskap som Samsjuklighetsutredningen tog fram och börjar gå till praktisk handling. Och ett generellt förebyggande arbete är forskningsmässigt att föredra. Som helhet ligger det i linje med det vi ser i många länder i Europa, som mer går i Sveriges fotspår med tillägget att de ger andra reaktioner än böter till den med beroende.
Med det återstår mycket att göra för att systematiskt öka kunskapen. Två förslag som vi från NPC har fört fram är dels att inrätta ett nationellt kompetenscenter för prevention, dels att införa en haveriutredning vid varje dödsfall till följd av narkotika. Men vi är några steg på vägen efter den stora kunskapsökarveckan som varit.
