Berusningsdrickande innebär inte bara ökad risk för akuta skador och våldsbrott; det innebär också ökade långsiktiga hälsorisker för bland annat demens.
Berusningsdrickande har stora effekter på samhället och på individen. Det framgår av den forskningssammanställning som Sven Andréasson presenterade vid ett seminarium i riksdagen på onsdagen.
– En väldigt stor del av kostnaderna och problemen med alkohol är berusningsrelaterade, sa Sven Andréasson.
Hälften av all alkohol
Rapporten Berusningsdrickande – Akuta risker och långvariga effekter är årets rapport i serien Alkoholen och samhället.
Exakt vad som är berusningsdrickande finns det lite olika definitioner kring, men det handlar om både hur mycket man dricker och under hur lång tid. En ungefärlig nivå kan vara att dricka alkohol som motsvarar ungefär en flaska vin inom två timmar.
Berusningsdrickande är vanligt och i många höginkomstländer dricks hälften av all alkohol vid berusningstillfällen. Det
Ökad risk för olyckor
Problem som det flesta förknippar med berusning är olyckor och våld. Risken för trafikolyckor femdubblas efter fyra glas eller fler, och risken för andra typer av skador tredubblas. Det finns också tydliga samband mellan berusningsdrickande och våldsbrott.
Utöver de akuta riskerna kan upprepad berusning ge allvarliga och långsiktiga skador som ibland inte går att reparera. Hjärnan är särskilt sårbar.
Enligt Andréasson påskyndar berusningsdrickande den naturliga krympningen av hjärnvävnad. Det betyder att personer som dricker mycket och ofta förlorar hjärnceller betydligt snabbare än vad som sker vid normalt åldrande.
Ökad risk för demens
Enligt Sven Andréasson har det varit en mångårig diskussion om demensutveckling och hur mycket alkohol spelar roll för det, men det är helt klart att effekterna på hjärnan påskyndar den kognitiva försämringen.
Det är som en hästspark i centrala nervsystemet när man berusar sig.
Sven Andréasson
Särskilt oroande är att forskning tyder på att upprepad berusning under tonåren är den enskilt största riskfaktorn för tidig demens senare i livet. Den påverkar mer än alla andra faktorer som forskarna jämförde med, till och med mer än genetiska risker.
– Det är som en hästspark i centrala nervsystemet när man berusar sig. Det är något som man sedan har med sig av under resterande livslängd, sa Sven Andréasson.
Beprövade verktyg finns
Forskargruppen pekar på att det finns beprövade och effektiva politiska verktyg, men att de alltför sällan används fullt ut. Prissättning och tillgänglighet har dokumenterad effekt. . Priset är ett särskilt träffsäkert instrument mot storkonsumtion. Det är de som dricker mest minskar sin konsumtion mest när priset höjs
En effektiv metod är också samtal kring alkohol och andra levnadsvanor inom primärvården.
– Det finns studier över världen som visar på fina resultat, om man bara gör det, säger Sven Andréasson.
Problemet är att det har varit väldigt svårt att genomföra det i praktiken, att få vårdpersonal att faktiskt ta upp frågan.
