Systembolagets monopol och alkoholskatter är effektiva styrmedel för att minska alkoholkonsumtionen. Det framgår av den utvärdering av alkoholpolitikens styrmedel som regeringen beställt. I utredningen konstateras också att hälsovarningar – särskilt om sambandet mellan alkohol och cancer – är en åtgärd som kan vara relevant och att det kan behövas riktade insatser för att minska äldres alkoholkonsumtion.

Det var i februari 2024 som regeringen tillsatte Agneta Karlsson som utredare av ett antal frågor inom folkhälsopolitiken. En del i uppdraget var att utvärdera styrmedel för att minska alkoholens skador.

– Regeringen anser att det är viktigt att säkerställa att alkoholpolitikens styrmedel fyller sitt syfte, nämligen att uppnå det alkoholpolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, sa socialminister Jakob Forssmed i samband med att utredningen tillsattes.

När Agneta Karlsson nu presenterar sin utredning är den tydlig i sina slutsatser. Detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten är effektiva styrmedel för att begränsa alkoholkonsumtionen och därmed minska både de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen och samhällskostnaderna.

Ökade skador utan Systembolaget

– Alkoholens effekter för både hälsa och vård är välkända, men kunskapen om hur alkoholpolitikens styrmedel såsom Systembolaget och alkoholskatten faktiskt fungerar, är mindre känt. Nu har en utredning fått utvärdera huruvida statens styrmedel minskar alkoholens skadeverkningar, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann, i ett pressmeddelande.

Utan Systembolagets monopol och alkoholskatten skulle alkoholkonsumtionen och dess medicinska och sociala skador öka, enligt utredningen. Det skulle i sin tur innebära ökade kostnader för samhället på grund av sjukdom, skador, förtida död, vård- och omsorgsbehov samt betydande produktionsbortfall.

Äldre dricker mer alkohol

Utredningen hade inte som uppdrag att komma med några nya förslag på alkoholområdet, men Agneta Karlsson pekar i sin utredning ändå på några utvecklingsområden för alkoholpolitiken.

Även om alkoholkonsumtionen generellt har gått ned, syns enligt utredningen ingen tydlig minskning av skadligt bruk eller beroende bland äldre och kvinnor. Bland äldre har drickande till och med ökat.  Utredningen gör därför i bedömningen att ”det kan finnas behov av att komplettera generella insatser med riktade åtgärder för att minska skadligt bruk i dessa grupper”.

Ett annat utvecklingsområde är hälsovarningar, som utredningen bedömer kan vara relevanta för att öka kunskapen i befolkningen, särskilt om sambandet mellan alkohol och cancer.