Företagshälsovården spelar en nyckelroll när anställda har alkohol- eller drogproblem. Enligt företagsläkaren Fredrik Sparring blir de flesta som företagshälsovården möter också hjälpta.
Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar för den som är sjuk, det gäller också den som är alkoholberoende. Arbetsdomstolen har slagit fast att ett alkoholberoende inte skiljer sig från andra sjukdomstillstånd. Därför är företagshälsovården ofta en viktig aktör.
En person som ofta kopplas in i dessa ärenden är Fredrik Sparring. Han har arbetat som företagsläkare sedan 2003 och är en av tre chefsläkare på Avonova, en av Sveriges största företagshälsoaktörer. Fredrik Sparring är huvudansvarig för verksamheten inom alkohol- och drogtestning och behandling av alkohol- och drogproblem hos anställda hos Avonovas kunder.
I de flesta fall där rehabilitering blir aktuell handlar det om alkoholproblem, men genom drogtester upptäcks även många fall där anställda har testat positivt för droger. Hur arbetsgivare hanterar dessa situationer varierar mellan olika företag, och det finns ännu inga tydliga vägledande domar från Arbetsdomstolen när det gäller narkotikaberoende. Trots detta uppfattar Fredrik Sparring att arbetsgivare i allt större utsträckning tar ansvar också i dessa ärenden.
– Det är en trend att arbetsgivare även stöttar de som har narkotika- eller drogproblematik, säger Fredrik Sparring,
Fredrik Sparring påpekar att arbetsgivaren har en skyldighet enligt arbetsmiljölagen att jobba aktivt för att hindra att det sker olyckor på arbetet. Känner arbetsgivaren till att någon har ett alkohol- eller drogproblem, så är de enligt lag skyldiga att agera för att förebygga olycksfall.
Men önskemålen om drogtester kommer inte bara från arbetsgivare. Även de anställda kan uppleva oro över att det kan finnas personer som är påverkade under arbetsdagen.
– Jag har faktiskt haft kontakt med ett par företag där de anställda själva har önskat att det ska utföras drogtestning bland dem, säger Fredrik Sparring.
När arbetsgivaren tar kontakt med företagshälsovården är det oftast på grund av att det hänt något på arbetsplatsen eller upprepad korttidsfrånvaro. När en anställd misstänks ha problem med alkohol eller narkotika inleds ofta processen med ett rehabiliteringsmöte, där arbetsgivare, arbetstagare, beroendeterapeut och läkare gemensamt kartlägger situationen. Efter mötet tas prover, och den anställde får regelbunden kontakt med beroendeterapeuten. Under en utredningsperiod bedöms om det finns ett beroende och vilken behandling som i så fall behövs. Om behandling rekommenderas, läggs en plan upp med återkommande kontroller av alkoholbruk och konsumtion.
Det här är ett arbete som ofta leder till positiva resultat, även om Fredrik Sparring inte kan ange exakt hur stor andel av fallen som slutar framgångsrikt
– Min uppfattning är att de allra flesta lyckas bra. Man har ju sett i olika undersökningar att en viktig framgångsfaktor är att ha ett jobb att kämpa för, säger Fredrik Sparring.
Foto: Sarah Saverstam
Fredrik Sparring menar att samarbetet mellan olika aktörer kring patienterna kan förbättras. Han upplever att primärvården inte alltid tar ansvar för personer med skadlig alkoholkonsumtion. När det gäller behandling ligger ansvaret oftast hos kommunen, men enligt Sparring varierar både utbudet och tillgängligheten stort mellan olika kommuner.
När möjligheterna inom öppenvård och företagshälsovård är uttömda, kan det dessutom vara mycket svårt att få tillgång till den inneliggande behandling som ibland behövs. Det händer också att psykiatrin och socialtjänsten inte är överens om vem som ska ansvara för patienten
– Det här är ju människor som är i produktiv ålder och jag tycker det är upprörande när de faller mellan stolarna och inte får hjälp, säger Fredrik Sparring.
Fredrik Sparring framhåller att arbetet med alkohol- och drogproblematik är en verktygslåda med många olika verktyg.
– Testning, utbildning av chefer kring tidiga signaler, utbildning av anställda, alkolås och sen kanske den viktigaste delen, alkohol- och drogpolicy, säger Fredrik Sparring.
Han betonar att det är viktigt att policydokumenten och handlingsplanerna är kända hos alla, även hos de anställda.
– Det kan ha en förebyggande effekt att personerna vet vad som händer om det finns en misstanke, säger Fredrik Sparring.
När någon fastnar i ett drogtest blir det ofta ett val mellan att fortsätta med droger eller att ha jobbet kvar. I varje fall för en del. För inställningen skiljer sig mellan olika arbetsgivare. Men Fredrik Sparring sin personliga uppfattning klar.
– Erbjud en andra chans till personer som testat positivt, uppmanar Fredrik Sparring.