U SA:s flotta har skjutit sönder några båtar norr om Venezuela: Säger det att Donald Trumps styre står för en hårdare linje mot internationell narkotikakommers? I presidentens uttalanden heter det att de som dödades då båtarna sänktes smugglade narkotika, avsedd för knarklangning i USA. Så kan det ju ha varit, även om den smuggelrutt det gäller snarare kan ha riktning mot Europa.

Att kokain fraktas via Venezuela är välkänt. Att regimen där kallar sig ”socialistisk”, men är en i narkotikahantering aktivt delaktig diktatur, är inte heller en nyhet.

Det betyder inte att Trumps maktutövning utmärks av mer konsekvent eller mer effektiv politik för att trycka tillbaka knarkhandeln. Om det verkligen gick knarkleveranser med de båtar som sköts sönder är inte klarlagt. Belägg för det har inte synts till. Efter tiotusentals vilseledande eller rent lögnaktiga påståenden från Trump bör slutsatser inte byggas på bara sådant han själv påstått.

Att låta flottan skjuta skarpt mot några smugglare på internationellt vatten passar in i den trumpistiska metoden – att, inrikes och utrikes, demonstrera gränslöshet och hänsynslöshet – för att kunna utöva makt genom att ha skapat fruktan.

Vad gäller Venezuelas regim har Trumpstyret dock agerat även på helt andra sätt. Det stora amerikanska oljebolaget Chevron fick i juli åter dispens från sanktioner och får fortsätta att utvinna olja i Venezuela och exportera den, till USA fast bara till USA. I vintras var Trumps linje att Chevron inte skulle få vara kvar i Venezuela och ge dess regim exportintäkter.

Det gjordes en helomvändning. En tolkning av denna är att Trumpstyret, med belöningar eller med hot, vill få härskarna i Caracas att ta tillbaka upp till 350 000 venezolaner. Dessa vill Trump deportera från USA, trots att de flytt undan diktatur och långtgående vanstyre i hemlandet.

En annan faktor är hotelser om militära operationer inne på Venezuelas fastland, och det har gett upphov till spekulationer om att ett syfte skulle vara att störta regimen i Caracas. Även detta kan dock vara en påtryckning för att få regimen att öppna sig för en massutvisning av venezolaner från USA.

Det råder inte full enighet om Venezuela bland ministrar och andra nyckelpersoner runt Trump. Men förmodligen väger möjligheten att få venezolaner utkastade, och kanske också Chevrons intressen, tyngre än ambitioner att på allvar slå mot narkotikagrossisterna.

Till saken hör att det nya, mer målmedvetna Trumpstyret har gått de storskaliga knarklangarnas önskningar till mötes i två viktiga avseenden. I valkampanjen 2024 sökte och fick Trump stöd från även det slags högeropinion som uppskattar och försvarar näthandel med narkotika. I gengäld lovade han att benåda en livstidsdömd narkotikabrottsling.

Ross Ulbricht organiserade och drev Silk Road – en stor handelsplats på nätet där flera slags narkotika kunde beställas, och betalas med kryptovalutan bitcoin. Ulbricht hyllades som martyr av högergrupper som vill ha så lite statsmakt som möjligt och framför allt vill göra bruket av och handeln med narkotika lagliga. Så snart Trump tillträtt i början av 2025 benådades inte bara de som dömts för det våldsamma upploppet vid kuppförsöket mot kongressen 2021, utan också Ulbricht.

Mer långsiktig och internationell betydelse för narkotikabrottslighetens vinstmöjligheter får sannolikt Trumpstyrets mycket positiva hållning till olika slags kryptovalutor, med mer gynnsam lagstiftning och tydligt sänkta ambitioner att upptäcka och lagföra sådan ekonomisk brottslighet där kryptovalutor används som redskap.

Tillkomsten av kryptovalutor har underlättat många slags ljusskygga eller rent kriminella transaktioner. Att utvecklingen nu förstärks, med aktivt stöd av regeringar i bland annat USA och Förenade Arabemiraten, gör det mycket lättare att dölja vem som äger vad och vilka aktörer som understöder eller tjänar på sådant som inte tål dagsljus.

Även i Sverige har bitcoin använts för att, i stort och i smått, hantera narkotikapengar. Det var bitcoin det betalades med på langarportalen Flugsvamp, en mindre motsvarighet till Silk Road. Det var också med bitcoin skolskjutningsmördaren i Örebro köpte narkotika under sin väg utför – mot massmord och självmord.

De samhällsekonomiska farhågorna brukar annars främst gälla Trumpstyrets och kryptohanteringens följder för det finansiella systemets stabilitet. Den oron finns det tydliga skäl för. Främjandet av betalningsformer som blir allt dunklare ökar riskerna för bankkollapser eller storskaliga skatte- och andra bedrägerier. Detta läggs ovanpå de faror för marknadsekonomin som tilltar när Trumps tullpolitik och vårdslös finans- och penningpolitik kan bli en väg till svåra valuta- och finanskriser.

Sådant är allvarliga saker. Men det behövs också ett än bredare perspektiv: Knarkbaroner, i och utanför Sydamerika, kan genom de av Trump omhuldade kryptovalutorna ännu lättare flytta och gömma mycket stora pengar de skaffat genom handel med berusningskemikalier. Jämfört med detta lär en handfull granatsprängda båtar utanför Venezuelas kust inte ha någon större betydelse.