Folkhälsomyndigheten gör ett omtag kring sin årliga Länsrapport, den omfattande undersökning som kartlägger hur Sveriges länsstyrelser och kommuner arbetar med tillsyn och förebyggande insatser inom ANDTS-området. Ingen undersökning genomförs 2025.
Länsrapporten har under många år varit ett centralt instrument för att följa upp länsstyrelsers och kommuners arbete med tillsyn och förebyggande insatser inom ANDTS-området, det vill säga alkohol, narkotika, dopning och tobak/nikotin och spel om pengar. Efter år av kontinuerlig datainsamling väljer Folkhälsomyndigheten nu att pausa undersökningen under 2025. Nästa omgång genomförs först i november 2026, och därefter blir det insamling vartannat år.
Bakgrunden till beslutet är ett omfattande utvecklingsarbete för att göra rapporten mer användbar, både som kunskapsunderlag och som verktyg för regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Genom att förbättra datakvaliteten, förenkla insamlingen och stärka spridningen av resultaten hoppas Folkhälsomyndigheten att rapporten ska få större genomslag i praktiken.
”Vi ser att behovet av årlig uppföljning är mindre än behovet av att resultaten faktiskt används”, skriver utredaren Ulrika Niklasson i en kommentar till Drugnews.
Under de år undersökningen inte genomförs kan Folkhälsomyndigheten i samverkan med andra myndigheter, länsstyrelser, kommuner och civilsamhällets organisationer få tid att på olika sätt stärka och utveckla det förebyggande arbetet utifrån vad resultaten visar-
Länsrapporten är en totalundersökning som riktar sig till samtliga 21 länsstyrelser och 290 kommuner. Genom webbaserade enkäter samlas uppgifter in om tillsyn enligt alkohollagen och lagen om tobak och liknande produkter, samt om det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom ANDTS-området. Resultaten publiceras i Folkhälsomyndighetens databas Indikatorlabbet och används som underlag för regeringens prioriteringar och beslut.
När undersökningen återupptas 2026 kommer den att genomföras vartannat år, en förändring som enligt Folkhälsomyndigheten både minskar den administrativa bördan och stärker kvaliteten i uppföljningen.
