Håkan Fransson turnerar runt om i landet och talar om sin bok och hur föräldrar kan minska risken för att deras barn börjar med droger.
– Min bok är ett kärleksbrev från en fyrabarnspappa till alla Sveriges föräldrar, säger Håkan Fransson när Drugnews träffar honom i Blåbandslokalen i Almunge.
I snart 50 år har Håkan Fransson arbetat med drogförebyggande insatser. Från outbildad fritidsledare på fritidsgårdar till socionom och ansvarig för Öckerö kommuns drogförebyggande arbete. När han började var kommunen känd för att ha bland Sveriges högsta alkoholkonsumtion bland unga.
– Vi fokuserade på föräldraöverenskommelser. Att skapa konsensus kring att barn inte ska dricka. Det var nytt då, att inte bara prata med ungdomar utan också via föräldrarna. Och det gav resultat, drickandet gick ner snabbt, berättar Fransson.
Arbetet blev uppmärksammat nationellt, bland annat med en artikel i Dagens Nyheter och inspirerade många kommuner.
Håkan Fransson arbetar fortfarande som drogförebyggande samordnare i Öckerö, men har också skrivit en bok ” Hur ska jag göra så mitt barn inte börjar med droger?”
– Jag har lovat mig själv att jag ska utrota ungdomsfylleriet innan jag går i pension, och då tänker jag att den här boken är ett ganska bra testamente. Om jag ramlar ner och dör så kan boken fortsätta jobba, säger Håkan Fransson.
Om jag ramlar ner och dör kan boken fortsätta jobba
Håkan Fransson
Boken är indelad i kapitel efter barnens ålder och börjar de som är 0–9 år och har ett kapitel även om de barn som fyllt 18 år.
– De är myndiga, men ändå älskar man dem lika mycket, säger Håkan Fransson
En viktig del i Håkan Franssons budskap är att barn behöver mycket kärlek, tålamod, peppning och förståelse, men också att föräldrarna sätter gränser för barnens egen säkerhet, trygghet och för att fungera som människa. Att få det att fungera när barnen är små, ökar chansen att lyckas också när barnen kommer upp i tonåren.
En annan del i budskapet är att riskbeteende sällan uppstår plötsligt. Det är en process som består av många små steg, och det är dessa steg man måste ingripa mot tidigt. Då är det nödvändigt att ha en bra relation och öppen dialog med sina barn om allt: skola, vänner, fritid. Det gäller att vara uppmärksam och nyfiken.
Håkan Fransson har också några väldigt konkreta råd till tonårsföräldrarna. Ha nolltolerans mot nikotin, alkohol och narkotika. Lär känna ditt barns kompisar och deras föräldrar och försök om möjligt få till gemensamma regler om utetider med mera. Och inte minst viktigt, håll koll på din egen alkohol och bjud inte dina barn på alkohol.
Foto: Drugnews/JÖ
En utmaning när det gäller förebyggande arbete är att det generellt svårt att få ett tydligt svar på vad som fungerar eller inte.
– I medicinsk forskning så fungerar Alvedon lika bra eller dåligt idag som för 10 år sedan och kommer funka lika bra om 10 år, eftersom vi människor är likadana. Men när det gäller drogprevention ändras samhället, det kommer nya droger, nya föräldrastilar och ny lagstiftning, säger Håkan Fransson.
Det har gjorts försök att utvärdera arbetssättet i Öckerö när det införts i andra kommuner, men det gick inte att se att det hade effekt, i varje fall inte med den forskningsdesignen och tidsperioden i den undersökningen. Samtidigt menar Håkan Fransson att det finns beprövad erfarenhet som visar att det fungerar.
Något som han också efterlyser är ett ökat fokus på det förebyggande arbetet från nationell nivå, till exempel från Folkhälsomyndigheten.
– Det finns inget driv, ingen push som ger inspiration och hopp. Det är lite byråkrati de levererar, säger Håkan Fransson.
Resurserna till det drogförebyggande arbetet har minskat och det saknas metodstöd till dem som jobbar med uppgiften lokalt. Håkan Fransson skulle gärna se att det fanns ett nationellt kunskapscentrum som hade till uppdrag att stödja det drogförebyggande arbetet.
– Jag har föreslagit i många år att Stad ska ta över och bli ett kunskapscenter för Sverige, säger Håkan Fransson.
Stad, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, har idag två nationella uppdrag, dels kring Krogar mot knark, dels för arbetet mot dopning. Men skulle kunna få ett bredare uppdrag kring att utveckla och sprida metoder för förebyggande arbete.
Även om Håkan Franssons arbete mest handlar om ett lokalt arbete och att hjälpa föräldrar att minska risken för att deras barn börjar med droger, ser han också att det finns andra frågor kan förändra förutsättningarna. Han lyfter särskilt gårdsförsäljningen, som ett potentiellt hot mot detaljhandelsmonopolet, och tankarna på slopat matkrav för alkoholservering. Och så detta med de nya nikotinprodukterna.
– Detta att vi tillåter alla dessa smakämnen för vitt snus och vejping så att barn blir nikotinister, det är ju fruktansvärt, säger Håkan Fransson.
