Regeringen har presenterat sin sista statsbudget före valet. I den görs en viss satsning på stödet till beroendevården i regioner och kommuner.  I budgeten skriver regeringen att det som en del av den kommande nationella planen för stärkt beroendevård och förebyggande arbete planeras insatser som både är förebyggande och skadereducerande. Bland åtgärderna som kan omfattas finns läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) och ökad tillgång till naloxon – ett läkemedel som kan häva opioidöverdoser.

För att stärka vård, behandling och stöd för personer med skadligt bruk eller beroende inom ramen för den nationella planen för beroendevården ökas anslaget med åtta miljoner kronor 2026, det bidraget är tillfälligt för 2026.
För att genomföra en reform för bättre vård för personer med beroende och samsjuklighet ökas anslaget med 50 miljoner kronor 2026 och beräknas öka med 400 miljoner kronor per år 2026–2031.

När det gäller det anslaget till det statliga arbetet med alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar är satsningarna mer blygsamma. 105 miljoner kronor läggs totalt på den budgetposten, betydligt mindre än vad som lades på det arbetet för ett decennium sedan.
Det sker ändå en utökning med 10 miljoner kronor för arbete inom ramen för den nationella planen för beroendevården. Dessutom flyttas en del medel från Folkhälsomyndigheten som användes tillfälligt för att hantera hårdare regler för nikotinprodukter.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen också en ny sänkning av alkoholskatten på produkter från småproducenter. Från och med den 1 juli 2025 har oberoende småbryggerier nedsatt skatt på den öl de producerar.

Regeringen vill nu gå vidare och införa motsvarande skattelättnader för andra alkoholhaltiga drycker från småproducenter, som cider, mjöd, vin, sprit och så kallade mellanklassprodukter som portvin och sherry. Ett förslag väntas lämnas till riksdagen, med planerat ikraftträdande den 1 juli 2026. Åtgärden beräknas minska statens skatteintäkter med cirka 10 miljoner kronor under 2026 och därefter med omkring 20 miljoner kronor per år.

När det gäller tobak, förutom snus, vill regeringen däremot se en höjning. Senast tobaksskatten ändrades 2024 höjdes skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak med cirka nio procent, samtidigt som snusskatten sänktes med 20 procent.

Nu bedömer regeringen att det finns utrymme för en ny höjning på omkring 3–4 procent utöver den årliga indexeringen. Höjningen omfattar dock inte snus.

För att undvika ökad smuggling och resandeinförsel ska höjningen dock inte träda i kraft förrän den 1 januari 2027. Åtgärden beräknas öka statens skatteintäkter med cirka 320 miljoner kronor per år från och med 2027. Ett konkret förslag väntas lämnas till riksdagen längre fram

I budgetpropositionen lägger regeringen också fram nya indikatorer för folkhälsopolitiken eftersom man i den förra budgetpropositionen ändrade tobaksmålen inom folkhälsopolitiken. Det tidigare målet om att minska tobaksbruket ersättes med ett nytt mål: att minska de medicinska och sociala skador som orsakas av tobaks- och nikotinprodukter. Förändringen innebär enligt regeringen att politiken nu tydligare ska ta hänsyn till skillnader i skadeverkningar mellan olika produkter, men också att alla nikotinprodukter omfattas av målet.

För att följa det nya målet kommer regeringen nu införa två nya indikatorer: Skadeverkningar, uppdelat på olika tobaks- och nikotinprodukter och bruk, uppdelat på olika tobaks- och nikotinprodukter.

Indikatorerna ska enligt regeringen inte ses som egna mål, utan som verktyg för att mäta utvecklingen. Eftersom bruket ligger till grund för skadeverkningar bedöms det fortsatt relevant att följa konsumtionen, men indikatorn ska nu tydligt omfatta även nikotinprodukter.

Regeringen skriver i sin bedömning av utvecklingen att: ”Att fler snusar samtidigt som att allt färre röker kan även ses som en positiv utveckling sett till det nya tobakspolitiska målet som ska ta hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsakar”