–Jag föddes i Indien 1952 och växte upp där. Mina föräldrar var missionärer. Jag flyttade hem till Sverige 1970 och gick sista året i gymnasiet i Göteborg, berättar han.

Det blev några år på college i USA som följdes av läkarutbildning på Karolinska Institutet i Stockholm. Redan innan han ville bli läkare var han intresserad av socialmedicin; kontaktytan mellan samhället och det medicinska. Det här tog sig uttryck i ett politiskt engagemang i FPU (Folkpartiets ungdomsförbund).

Nykter uppväxt
• Drugnews: Hur har ditt eget förhållande till alkohol varit?
– Hemma drack vi inte alls. Jag började dricka under åren i USA, men var aldrig särskilt road av det. Det har jag lärt mig senare i livet att de flesta som dricker alkohol får inte den här kicken från början. En del får det och de blir ofta storkonsumenter, men de flesta mår inte så bra och tycker inte att det är gott. De tvingar sig dricka av sociala skäl för att inte hamna utanför. Så småningom får de tolerans och börjar uppskatta berusningen.

Tillbaka i Sverige hade Andréasson en lång nykter period av socialpolitiska skäl.

– Vi var ett gäng unga som ville införa nyktra zoner så att de som har problem med spriten inte ska hamna utanför sällskapslivet när de avstår. Idag dricker jag några glas i veckan.

Under läkarutbildningen skrev han en uppsats om den svenska alkoholpolitiken och fann den fascinerande. I jämförelse med andra sociala problem har vi mycket mer systematik på alkoholområdet än på något annat. Mycket mer studier, mycket mer redskap för att motverka problem.

–I samma veva lanserades totalkonsumtionsmodellen, det vill säga sambandet mellan den totala konsumtionen i en befolkning och omfattningen av alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet, säger han.

Och fortsätter:
– Det här lanserades i en bok med Kettil Bruun som redaktör, Alcohol control policy in public health perspective från 1975. Den kom att färga den svenska alkoholpolitiken. Man hade släppt loss mellanölet i livsmedelsaffärer 1965 och öppnat Systembolaget på lördagar. Det här stramades åt ganska ordentligt.

Banbrytande studie om cannabis
– Efter läkarexamen började jag forska samtidigt som jag extraknäckade som allmänläkare i Nynäshamn, fortsätter han sin berättelse.
– Mitt första ordinarie arbete var på S:t Görans beroendeklinik. Då hade jag doktorerat på en avhandling om långsiktiga effekter av alkohol och cannabis.

På den psykiatriska kliniken noterade man att många av deras patienter, som låg inne för narkotikaproblem, blev psykotiska när de var på permis därför att de hade rökt på med cannabis. Det väckte frågeställning hos Andréasson och hans handledare Peter Allebeck att göra en studie. Båda hade mönstrat för värnplikten och då fått svara på en massa frågor om hälsa och livsstil. Registret från 1969 och 1970 fanns lagrade på stora taperullar i källaren till Värnpliktsverket i Karlstad. Ingen annan hade brytt sig om de detaljerade, nästan 20 år gamla, uppgifterna om 50 000 om unga män. Nu blev de en guldgruva för de båda läkarna.

Studien som följde av Andréasson och Allebeck, plus två andra forskare, var banbrytande. Den bekräftade hypotesen att det råder ett samband mellan cannabis och schizofreni och kom att bli en av de mest citerade svenska publikationerna någonsin på det området.[i]

Aldrig nyttigt med alkohol
I fortsättningen har Andréasson mest ägnat sig åt alkoholproblem, som forskare, läkare, expert åt myndigheter, projektledare på Folkhälsoinstitutet och internationella engagemang. Bland annat har han varit ordförande för INEBRIA, International Network on Brief intervention for Alcohol & Other Drugw, som sysslar med förebyggande arbete.

Han medverkar även i framtagandet av en årligt återkommande uppmärksammad internationell rapport där forskare belyser alkoholproblem ur olika aspekter. Hittills elva rapporter tagits fram, den senast om hälsovinster och samhällseffekter med minskad alkoholkonsumtion.

I dag är han professor emeritus i socialmedicin vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Han är också överläkare och medicinskt ansvarig för mottagningen Riddargatan 1. Det är där Drugnews träffar honom.

I sin bok Att dricka mindre (Hjalmarson & Högberg 2023) punkterar han myten att alkohol kan vara nyttigt i mindre doser. Det trodde han själv också eftersom det fanns hundratals studier som visade att det minskade risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

De helnyktra drabbades mer än de som drack små mängder. På 1980-talet kom emellertid metodologiskt kritik som visade att många som inte drack alls hade gjort det tidigare. De hade slutat därför att de fått problem och var alltså inte jämförbara med de måttliga. Numera anser de flesta forskarna på området att det inte finns någon hälsovinst med alkohol.

Storkonsumenter kan lära sig dricka
En annan nyhet under senare tid som Andréasson skriver om i boken är att även storkonsumenter kan lära sig att dricka mindre utan att sluta helt. Inte ens Andréasson och andra inom professionen hade trott att det var möjligt. Hade man väl druckit sig till ett beroende var det helnykterhet som gällde.

– Att helt upphöra med alkohol gäller fortfarande för den tyngsta gruppen, säger han. De söker vård, eller tvingas till det. Den stora gruppen, de med måttliga problem, ser man däremot inte så ofta i sjukvården av stigmatiseringsskäl.

Han hänvisar till en stor amerikansk studie av 43 093 slumpvis utvalda personer som intervjuades vid hembesök. 4 422 av dem hade uppfyllt kriterierna för alkoholberoende tidigare i livet. Bara en liten del av dem hade sökt behandling. Tre år senare var bara en fjärdedel kvar av beroendegruppen. Resten hade minskat sitt drickande till en normal nivå, eller slutat, utan behandling.[ii] Studier med liknande resultat kom på andra håll.

Det är de här personerna som mottagningen på Riddargatan främst vänder sig till. Folk som inte skulle känna sig hemma hos Anonyma Alkoholister (AA), och som inte är beredda att helt lägga av med att dricka. Trots att det finns bra behandling, inte minst med hjälp av läkemedel, tvekar de att söka hjälp. Det här är den stora gruppen med alkoholproblem i samhället, medan vården i första hand är till för de med mycket svårare problem.

Brister i beroendevården
– Beroendevården behöver reformeras i den tyngre delen, säger Andréasson.

– Så är det inte bara i Sverige. Vi är bra på är att rädda livhanken på folk. De som kommer in på akuten med delirium överlever tack vare hästdoser med bensodiazepiner och inläggning på IVA med hjärt- och lungövervakning. Förr var det hög mortalitet i den här gruppen. Men hur hjälper man de här patienterna att förändra sina liv? Det är man inte särskilt bra på.

Han nämner tre alternativ för behandling: Kognitiv Beteendeterapi, KBT, Motivational enhancement treatment, MET, och 12-stegsbehandling. Det senare utgår från Anonyma Alkoholisters filosofi.

– AA är beundransvärda som har skapat en organisation som lever, och överlever, men många vill inte ha med dem att göra. Man vill inte identifierare sig som alkoholist. Jag skulle önska att det fanns en motsvarighet för mera måttliga alkoholberoenden, säger han.

Positivt är ändå att alkoholkonsumtionen går ner i Sverige och globalt. Dock inte i utvecklingsländerna. I stora länder som Indien och Brasilien ökar drickandet, men i Västländer inser man faktiskt att det inte är nyttigt att dricka alkohol. Den kunskapen har slagit igenom mer nu, menar Andréasson.

Gårdsförsäljning
• Du deltar mycket i olika debatter. Är alkoholindustrin dina värsta motståndare?
– Nej, dem ser man aldrig i debatten. Däremot är de politiskt konservativa arga och driver en linje som underminerar Systembolaget och som vill göra alkoholen mer lättillgänglig och mer normal. De har mer ideologiska motiv, svarar Sven Andréasson.

Han var ordförande i Alkoholpolitiskt forum i många år. En huvudfråga var att bekämpa gårdsförsäljning. Den har visserligen liten betydelse hälsomässigt eftersom det rör sig om små mängder, men faran är att den underminerar alkoholmonopolet.

Efter att gårdsförsäljningen nu blivit tillåtit på försök varnar han för framtiden:
– Två statliga utredningar har båda kommit fram till att den inte är förenligt med vårt alkoholmonopol. Försäljning utanför Systembolaget kommer att väcka vrede i resten av Europa, avslutar Sven Andréasson. 

• Referenser:
[i] S Andréasson , P Allebeck, A Engström, U Rydberg (1987). Cannabis and schizophrenia. A longitudinal study of Swedish conscripts. Lancet 1987 Dec 26;2(8574):1483-6.  – PubMed
[ii] Dawson et al (2005). Rates and correlates of relapse among individuals in remission from DSM-IV alcohol dependence: a 3-year follow-up. 2007 Dec;31(12):2036-45  – PubMed