Marknaden för legal cannabis, både för nöjesbruk och medicinsk användning, kommer att växa alltmer, även i Sverige. Det är finansmannen David Bonnier övertygad om. Hans bolag Enexis AB har investerat i en rad företag som producerar cannabispreparat för medicinskt bruk eller hudvård. Drugnews har träffat honom för en intervju.
Det blir ett långt samtal, med mycket kaffedrickande, i ett av konferensrummen där hans företag hyr in sig i Östermalm i Stockholm.
David Bonnier är en kosmopolit med ursprung i den svenska förlagsfamiljen Bonnier. Han är född i Paris 1977. Där bodde han i 18 år innan han flyttade över Atlanten till universitetet i Boulder, Colorado.
– Den största hippieskolan i hela Amerika, säger han och skrattar.
Han pluggade broadcasting, TV och radio, därför att han tyckte Sverige låg så långt efter. Vi hade då bara två statliga TV-kanaler, så han ville införa kommersiell TV och ta det till Skandinavien. Men just då startade TV4 och grusade hans planer. Det blev New York i stället och en karriär inom finanssektorn. Efter fem år flyttade han Hongkong och fortsatte inom bankvärlden. Därefter i samma bransch i London där han träffade sin hustru och fick sitt första barn.
Familjen flyttar till Sverige
För tio år sedan bestämde sig familjen för att bo i Sverige ett tag, vilket han bara gjort på somrarna tidigare. Här jobbade han med hedgefonder för Brummer & Partners.
– Sen blev jag intresserad av medicinsk cannabis eftersom jag hade en familjemedlem som blev sjuk i cancer och plågades av svår smärta. Hon testade aldrig något cannabispreparat, men det inspirerade mig att lära mig mer, berättar han.
David Bonnier ville undersöka om man kunde investera i den här branschen.
– Jag var inte intresserad av drogpolitik, men var aldrig särskilt färgad av de stigman som svenskar har om narkotika. Och så hade jag gått på hippieuniversitetet i Boulder där det förekom cannabis och även magiska svampar överallt. Jag var ingen större förespråkare av cannabis, men hade inte den rädsla för droger som finns här.
•Drugnews: Vad har du kommit fram till när det gäller möjligheterna för cannabispreparat i medicinska syften?
– Det här är inga mirakelmedel, men det finns användning för det. Tyvärr råder det brist på kunskaper, men patienter och läkare blir alltmer insatta och det kommer att införas i flera länder, svarar han.
Han nämner flera läkemedelsbolag där det pågår forskning med olika blandningar av syntetiska och naturliga cannabinoider. Ett exempel är det godkända läkemedlet Sativex som består av nabiximols, en blandning av hälften THC och hälften CBD, cannabidiol. Det sprayas under tungan mot smärtsamma kramper vid multipel skleros (MS). Patentet går snart ut och ett annat läkemedelsföretag har kommit långt med ett liknande preparat som kräver lägre doser och minskar de lokala biverkningarna i munnen.
Allt fler patienter får Sativex
– Myndigheterna i Sverige försöker dämpa hajpen, säger Bonnier. Fler och fler läkare skriver ut det som ett alternativ till opioider, trots att cannabisbaserade preparat inte rekommenderas mot smärta.
Han visar siffror från Socialstyrelsens statistikdatabas. Rekordmånga patienter, drygt 1 500 personer, fick Sativex 2024. Året innan var det 1 250. Före 2020 fick färre än 500 patienter det här läkemedlet.
– Det tar tid innan medicinsk cannabis slår igenom, men det kommer att göra det. Jag har pratat med många patienter och en del läkare.
Nedslående forskningsresultat
Invändningarna mot Bonniers förhoppningar är de många robusta studier under senare år som visar att effekterna av cannabinoider i olika former är nedslående. Bland annat från IASP, Internationella samfundet för smärtstudier, där man finner en liten effekt mot kronisk smärta men att man på grund av brist på evidens från högkvalitativa studier inte rekommenderar en generell användning av cannabinoider vid smärtbehandling. Region Stockholms expertgrupp kommer också fram till samma sak. (Se Drugnews-artiklarna Omstritt om cannabis och smärta och ”Otillräckliga bevis för cannabis mot smärta”).
David Bonnier menar att IASP vill vara försiktiga. Man vill inte göra samma misstag som med opioider med tanke på Oxycontin-skandalen i USA.
– Det finns inget mirakelmedel mot långvarig smärta, påpekar han. Opioider har också svag effekt på sikt, dessutom med risk för beroende och överdoser, även om det finns en grupp där det funkar utan större biverkningar. Cannabis har ingen effekt på akut smärta och liten effekt på kronisk smärta men den lilla lindringen kan betyda mycket för en enskild patient.
Det är här David Bonnier menar att potentialen för honom som investerare i cannabisbolag kommer in:
– Enligt en Sifo-undersökning har en miljon svenskar diagnosticerats med långvarig smärta, mer än tre månader. Hälften av dem får inte tillräckligt med smärtlindring. För en stor del av dem har vården gett upp.
Och fortsätter:
– Det finns en politik i det här som jag inte gillar. Min kritik ligger i tolkningen av studierna. Sverige kommer att vara sist på bollen när det gäller medicinsk cannabis. Även om Region Stockholms rekommendationer från 2021, som avrådde från cannabispreparat vid långvarig smärta, har uppdaterats, lever de tidigare riktlinjerna kvar i den offentliga vården – med några få undantag. Det måste ändras.
Stora ekonomiska intressen
Det är förstås utmärkt om man kan få fram ett nytt läkemedel baserat på beståndsdelarna i cannabisplantan, eller dess syntetiska varianter, som lindrar smärta eller andra sjukdomstillstånd där det idag saknas effektiva mediciner. Problemet med ”medicinsk marijuana” är de stora ekonomiska intressen som trycker på för att öka användningen till skadliga nivåer. Och framför allt för att legalisera cannabis för rekreationellt bruk. Medicinsk användning har hela tiden banat väg för nöjesbruk, trots att det egentligen är två skilda saker. Ingen propagerar för att opioider ska användas i russyfte.
Bonnier håller med och tar ett möjligt exempel:
– Om vi sitter på en konferens om medicinsk marijuana med 100 deltagare kommer det att vara en enda forskare och 99 cannabisaktivister. Det är synd för det drar ner den seriösa tonen. Att blanda ihop rekreationell cannabis med medicinskt bruk försvårar kunskapsnivån hos allmänheten, läkarna och politikerna. Det skapar rädsla och stigma.
Bonniers bolag Enexis AB består av honom själv och en person till. Man har omkring 70 miljoner kronor i investerat kapital. På hemsidan står att man fokuserar på den legala växtbaserade cannabisindustrin.
• Betyder det att ni investerar även i företag som producerar cannabis för nöjesbruk?
– Nej, Enexis avser inte att investera i rekreativa cannabisbolag i Europa, till exempel i odlingsbolag inom det nederländska pilotprogrammet.
– Däremot, fortsätter David Bonnier, kan vi inte utesluta att vissa av de medicinska cannabisbolag vi har investerat i kommer att ta steget in på den rekreativa marknaden, om och när lagstiftningen förändras.
• Bara i Europa eller även i USA?
– Inga direkta investeringar i rekreationell cannabis i USA. Men vi har vissa placeringar i amerikanska riskkapitalfonder som har investerat brett i sektorn, inklusive rekreationell cannabis. Att vara direkt involverade i rekreationell cannabis är inte vår ambition, säger han.
Mötet med finansmannen David Bonnier avslutas med att vi spelar in en podd om cannabis medicinska möjligheter. Sedan skiljs vi åt.
