Majoriteten av gymnasieelever i årskurs två har provat tobaks- eller nikotinprodukter och användningen ökar snabbt. Det berättade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell när hon invigde konferens LUFT 2025.
När Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell talade på invigningen av konferensen LUFT 2025 i Uppsala på onsdagen lyfte hon fram den oroande ökningen av användning av nikotinprodukter bland barn och ungdomar.
Användningen av nya nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter ökar kraftigt bland unga i Sverige. Enligt Folkhälsomyndighetens siffror har 56 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet provat e-cigaretter och 40 procent använt vitt snus. I årskurs nio har fyra av tio elever testat nikotinprodukter, och frekvent snusning har fördubblats på bara fem år.
– Nikotin är särskilt skadligt för barn och unga upp till 18 år, och hjärnan är extra mottaglig för påverkan ända upp till 24 års ålder, sa Olivia Wigzell.
Hon varnade för både kognitiva och emotionella effekter, samt risk för beroende och akuta förgiftningssymtom.
Wigzell framhöll att det redan finns lagar som förbjuder försäljning av nikotinprodukter till minderåriga, men att efterlevnaden brister. Kontrollköp visar att många butiker inte begär legitimation, och endast ett fåtal kommuner använder kontrollköp regelbundet som en del av sin tillsyn.
– Vi har redan lagar som kan skydda barn och unga, men de måste följas. Kontrollköp och uppföljning av reklamförbud är viktiga delar i arbetet, säger Wigzell.
Olivia Wigzell lyfte fram Sveriges lyckade arbete med att minska rökning som ett exempel på vad som kan åstadkommas. Ända sedan 1970-talet har lagar och regleringar skärpts.
– I decennier har civilsamhälle, enskilda myndigheter, regioner, kommuner, riksdag och regering, arbetat tillsammans och kommit ner till de låga nivåerna vi har idag, sa Olivia Wigzell
Hon avfärdade också det narrativ som hon ibland möter om att orsaken till den minskade cigaretterökningen skulle vara ökat snusande.
– Vi har bra evidens för hur den här utvecklingen ser ut och hur den är kopplad till vår policy. Det är det vi har gjort policymässigt och implementeringsmässigt som spelar roll. Det är inte att ena produkten ersätter den andra, sa Olivia Wigzell.
Hon berättade också att det finns ett antal förslag om lagändringar kring tobak och nikotin, både i Sverige och på EU-nivå. Nationellt finns ett förslag om tobaks- och nikotinfri skola och förslag om reglering av maximal nikotinhalt i den nya typ av produkter som kommit fram. Dessa förslag ligger nu hos regeringen som ännu inte gett besked om de blir verklighet.
På EU-nivå har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om höjda skatter på tobaks- och nikotinprodukter med intentionen att minska tillgången för barn och ungdomar. Regeringen har ännu inte landat i hur Sverige ska ställa sig till förslaget som medlemsland, och Olivia Wigzell påpekade att regeringen har att väga av olika intressen.
– Vi som arbetar med hälsoperspektiv och för att skydda barns hälsa och utveckling behöver ha en stark röst i det här och förklara och visa hur skatter kan påverka på ett bra sätt hälsomässigt, sa Olivia Wigzell.
Konferensen LUFT anordnas sedan 1990 av Nätverk för tobaksprevention i landets regioner och har som syfte att sprida aktuell forskning, dela erfarenheter och motivera alla som arbetar tobaksförebyggande. Målet är att alla barn i framtiden ska få förbli fria från nikotinberoende.
