Rätten till hälsa innebär också en rätt att leva i ett samhälle som systematiskt arbetar för att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer. Det gäller också inom narkotikapolitiken.  Det är en av de poänger som Pierre Andersson vill få fram med rapporten Rättigheter och retorik – Vikten av förebyggande narkotikapolitik ur ett rättighetsperspektiv som tagits fram på uppdrag av Narkotikapolitisktcenter, NPC.

– Vi har tagit fram rapporten för att vi har sett hur argument kring mänskliga rättigheter har använts flitigt i narkotikadebatten de senaste tio åren, men vi har tyckt att det har varit en ganska ensidig diskussion, säger Pierre Andersson till Drugnews.

Enligt Pierre Andersson har ett antal internationella organisationer lyft fram brott mot mänskliga rättigheter i narkotikabekämpningens namn och använt det för att ifrågasätta grunden för narkotikaförbudet. Han betonar att många av exemplen är verkliga och värda att lyfta fram.

– De exempel som lyfts fram är ju ofta från stater som också i övrigt har en extrem kriminalpolitik och tillämpar extremt hårda tag och har en militariserad brottsbekämpning, säger Pierre Andersson.

Han menar att det är fel att ta de övergreppen som förevändning för att förespråka till exempel legalisering. Tvärtom skulle en sådan politik riskera andra mänskliga rättigheter.
– Vi ser att narkotikaförbudet är viktigt för att säkerställa till exempel den mänskliga rättigheten till hälsa, säger Pierre Andersson.

I rapporten lyfts narkotikan fram som ett hot mot mänskliga rättigheter. Bland annat att Barnkonventionen har en särskild artikel om narkotika. Där står det att: ”Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.”

– Rent konkret så är det ju bara Barnkonventionen som nämner narkotika. Där finns det stöd för den typ av narkotikapolitik som Sverige har, säger Pierre Andersson.
Han menar dock att det också i andra dokument finns stöd för ett bredare perspektiv på mänskliga rättigheter i narkotikapolitiken, till exempel när det gäller rätten till hälsa.

–I rätten till hälsa ingår också att leva i ett samhälle som systematiskt arbetar för att minska riskfaktorer och för att öka skyddsfaktorer, säger Pierre Andersson.

Enligt honom kan man inte bara ha ett individfokuserat harm reduction-perspektiv, det behövs också ett befolkningsperspektiv med systematiska insatser för att minska riskerna.
– Tillgång till prevention i ett samhälle är också en grundläggande mänsklig rättighet. Staten har en skyldighet att arbeta preventivt, säger Pierre Andersson.

I det sammanhanget spelar också narkotikaförbudet en viktig roll enligt honom.
– Ett balanserat, väl genomfört förbud är i sig allmänt preventivt. Tar man bort det kommer bruket och skadorna öka och vi kommer att ha en sämre uppfyllelse av den mänskliga rättigheten till hälsa i samhället, säger Pierre Andersson.