I en ny studie publicerad i Alcohol, Clinical and Experimental Research har forskarna har undersökt en grupp äldre i några regioner i Sverige och Finland. Studien, som bygger på data från en undersökning från 2021/2022, omfattar över 11 700 personer i åldrarna 65 till 90 år i Västerbottens län i Sverige och landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Åland i Finland.

Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, säger att ett av de intressanta resultaten i undersökningen är att äldre personer som drabbats av hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller högt blodtryck, fortsätter att dricka alkohol.
– Det är stor risk för hälsoförsämring om man har hjärtproblem och tar medicin och blandar det med alkohol. Här kanske man behöver en tydligare riskkommunikation, säger Wossenseged Birhane Jemberie till Drugnews.

Han menar att frågan om vilken roll alkohol har för äldre och vad som är anledningen att äldre personer, även om de har en hög hälsorisk, fortsätter att dricka på en högrisknivå, behöver uppmärksammas. Även om vissa deltagare rapporterade tillstånd som hjärtinfarkt eller stroke var högt blodtryck den vanligaste hjärt-kärlsjukdomen. Trots sina diagnoser bedömde de flesta äldre med hjärt-kärlsjukdom sin hälsa som god eller mycket god, vilket kan vara en förklaring till att de fortsätter med riskfyllt drickande.

Undersökningen visar också att många äldre dricker alkohol över gränsen för riskfylld alkoholkonsumtion, som i undersökningen är definierad som fyra poäng eller mer på AUDIT-C, ett verktyg för att bedöma riskkonsumtion.
– Riskfylld alkoholkonsumtion är vanligt även bland de allra äldsta, inklusive personer från 80 år och äldre, säger Wossenseged Birhane Jemberie.

Resultaten visar att 30 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har en riskkonsumtion. 13 procent av männen och nästan tre procent av kvinnorna rapporterade intensivkonsumtion, vilket innebär att de svarat att de dricker sex eller fler glas vid ett tillfälle minst en gång i månaden. Riskkonsumtionen var högst bland de yngsta äldre och avtog sedan med ålder, I Västerbotten drack till exempel nästan 40 procent av männen i åldrarna 65–75 år på risknivå. Bland män 80–90 år var andelen ungefär 20 procent.

Undersökningen tittar också på hur olika faktorer hänger samman med alkoholkonsumtionsmönster. En sådan faktor är aktivt deltagande i religiös eller andlig förening/församling.
– Religionen är en stark skyddsfaktor när det gäller alkoholdrickande. Den viktigaste skyddsfaktorn av alla, säger Wossenseged Birhane Jemberie.

Undersökningen är en mätning vid ett tillfälle, så det går inte att säga något om trender. Andra undersökningar visar dock på ett ökat drickande bland äldre.

Wossenseged Birhane Jemberie tror att det kan bli intressant att se utvecklingen framöver om alkoholpolitiken förändras. Han ser till exempel öppningen för gårdsförsäljning som något som särskilt kan påverka äldre, eftersom förändringar i tillgänglighet och sociala sammanhang kan få betydelse för deras dryckesvanor.
– Vi vet att, åtminstone fram till nu, har den svenska alkoholpolitiken varit en skyddande faktor jämfört med andra europeiska länder, säger Wossenseged Birhane Jemberie.

Han anser att det behövs insatser för att skapa möjlighet för äldre att ha ett bra liv utan att behöva tvingas in i den alkoholnorm som är dominerande i Sverige och västvärlden.