I provinsen British Columbia vid Kanadas västra kust har man gått längre än på något annat håll världen när det gäller en tillåtande inställning till illegala droger. I mars 2020 införde man dessutom safe supply, ”säker tillgång” eller snarare legal förskrivning. Reformen innebär att läkare och sjuksköterskor utfärdar recept på opioidläkemedel såsom hydromorfon och långtidsverkande morfin till dem som löper risk för överdoser av andra opioider inhandlade på gatan.

Säkra droger och avkriminalisering
Den goda tanken bakom den politiken är att den som är beroende av en drog ska få den via sjukvården för avhämtning på apotek i stället för att skaffa via en langare. På så sätt ska man få ner antalet överdoser samtidigt som den illegala marknaden krymper. Förhoppningen är att även stigmat kring missbruket minskar.

I samma anda avkriminaliserades i början av 2023 innehavet av upp till 2,5 gram av fentanyl och andra opioider, crack och vanligt kokain, samt ecstasy och metamfetamin. Den reformen ledde till att antalet narkotikabrott för innehav minskade till en femtedel.

Däremot har den mer tillåtande politiken inte minskat dödstalen. Antalet dödliga överdoser i British Columbia ökade från 529 under 2015 till 2578 dödsfall under det värsta året 2023, för att sjunka något 2024. Detta i en befolkning på 5,8 miljoner. Sverige, där till och med konsumtionsförbud råder, har – som en jämförelse – 10,5 miljoner invånare och har legat högt i den europeiska narkotikadödlighets-statistiken, men har under samma period haft sjunkande dödstal och låg 2023 på 474 dödliga överdoser.

Forskargruppens undersökning

Utgångspunkten i den nya kohortstudien – som publiceras i JAMA Health Forum – har varit att undersöka sambandet mellan ”säker tillgång” och den efterföljande avkriminaliseringen med antalet opioid-överdoser i British Columbia. Förste författare är Hai V. Nguyen, docent i hälsoekonomi vid Memorial University of Newfoundland.

Studien visade att den legala förskrivningen som infördes 2020 var förknippad med en 33-procentig ökning av sjukhusinläggningar på grund av opioider i den kanadensiska provinsen. Forskarna fann också att avkriminaliseringen för narkotikainnehav 2023 ledde till en ytterligare ökning av sjukhusinläggningarna.

Kombinationen av både reformerna resulterade i en 58-procentig ökning jämfört med det antal som noterades i slutet av 2010-talet.

Forskargruppen använde offentliga hälsodata för att jämföra sjukhusinläggningar och dödlighet mellan British Columbia och sex andra kanadensiska provinser, som utgjorde kontrollgrupper. Hälsouppgifterna sträckte sig från början av 2016 till slutet av 2023 och delades i in i tre perioder: Före säker tillgång (2016–2019), endast säker tillgång (2020–2022) och både säker tillgång plus avkriminalisering (2023).

Forskarna kom fram till att “varken politiken för säkrare tillgång till opioider eller avkriminaliseringen av innehav av droger verkade lindra opioidkrisen”. De antog att det utbredda läckaget av opioider till den svarta marknaden skulle kunna förklara de ökade sjukhusinläggningarna. Läckaget har underlättats genom den generösa utdelningen via apoteken, vilket numera är väl  dokumenterat. (Se även Drugnews-artikeln Korruption och höga dödstal av fri narkotika i British Columbia).

Nguygen och hans kollegor varnar också för att de opioider som försvinner ut på den svarta marknaden lockar nya användare och även ungdomar.
Sådana brukare är ovana med de höga doserna av opioider som hämtas ut och säljs vidare. Nybörjare löper av det skälet större risker för överdoser, trots att det handlar om kontrollerade läkemedel, menar forskarna.

De skriver i sin sammanfattning att ökningen av sjukhusinläggningar för opiater, utan en motsvarande ökning av opioiddödsfall, kan återspegla större benägenhet att söka medicinsk hjälp. (Dödstalen låg kvar på samma höga nivå 2020-2024). Förklaringen skulle då vara att avkriminalisering minskar stigmatiseringen med droganvändning och leder till att fler vågar visa att de har sådana problem. Det är också möjligt, menar Nguygens forskargrupp, att minskad stigmatisering och avskaffande av straffrättsliga påföljder underlättade spridningen av opioider, vilket bidrog till ökade sjukhusinläggningar.

Invändningar mot studien
Som bruklig är kan andra forskare kommentera studien direkt i den publicerande tidskriftens nätupplaga. Så har också skett här. Dels Hudson Reddon som menar att Nguygens rapport har ”metodologiska brister och teoretiska begränsningar” som minskar tillförlitligheten av resultaten. Reddon menar att man inte tagit hänsyn till andra illegala droger på marknaden som kan förklara de ökade sjukhusinläggningarna.  Bensodiazepiner, lugnande medel, och fentanyl har till exempel varit betydligt vanligare i British Columbia än i andra provinser. Därför ”är det olämpligt och potentiellt vilseledande att tillskriva förändringar i sjukhusinläggningar till policyn för säker tillgång”.

Den andra personen som kritiserar Nguyens studie, läkaren Mohammad Karamouzian, är inne på samma spår. Det är inte fel att erbjuda säker tillgång, menar han. Redan innan det infördes 2020 var missbruket av opioider, inklusive fentanyl plus bensodiazepiner mer utbrett i British Columbia än på andra platser i Kanada.

Hai Nguyen tillbakavisar deras invändningar, bland annat för att prevalensen av fentanyl i BC ökade långt före införandet av ”säkrare tillgång” och minskade något mellan 2020 och 2022, då sjukhusinläggningarna ökade mest. Fentanyl kan alltså knappast ha påverkat den ökning som forskargruppen dokumenterat. Han visar i sitt svar att deras metod har varit robust när man jämför före och efter de drogpolitiska reformerna och i jämförelse med andra provinser där man inte sett satt samma negativa konsekvenser.
Han upprepar att det är den tillåtande policyn som är orsaken till ökade dödsfall och fler sjukhusinläggningar.

Jäviga kritiker
Det finns ett mönster i kritiken mot forskargruppens studie. Hur utbrett detta mönster är svårt att säga. Både Reddon och Karamouzian är nämligen jäviga. Både samarbetar med MJ Milloy vars professur på University of British Columbia, (UBC) finansieras av cannabisbolaget Canopy Growth. Båda har skrivit forskningsrapporter tillsammans med Milloy, påfallande ofta om fördelarna med cannabis.
Deras kritiska synpunkter i det här fallet kan dock mer förklaras att de är verksamma vid UBC som ägs och finansieras av provinsen. Alltså den provins som står bakom den narkotikapolitik som Nguyens studie analyserar.

• Referens:
[i]Nguyen et al (2025). Safer Opioid Supply, Subsequent Drug Decriminalization, and Opioid Overdoses. JAMA  Health Forum Vol 6, nr 3.  Safer Opioid Supply, Subsequent Drug Decriminalization, and Opioid Overdoses | Health Policy | JAMA Health Forum | JAMA Network
• Se även Drugnews-artiklarna Cannabis en ”utkörsport” från metamfetamin? och ”Cannabisbolag aktiva och sponsrar forskningen”