Det finns en stor enighet om att det behövs bättre möjligheter till drogtestning av offentliganställda, men den nödvändiga utredningen dröjer och ännu är det långt innan ny lagstiftning är på plats.
Statliga Arbetsgivarverket och Svenskt näringsliv genomförde ett gemensamt seminarium om drogfritt arbetsliv utan kriminalitet i Almedalen. Både Mattias Dahl, vice vd på Svenskt näringsliv och Hanna Schmidt, chefsjurist på Arbetsgivarverket upplever att det är ett växande problem med illegala droger på arbetsplatserna.
– Vi har ju inga exakta värden på hur vanligt det är och det är också svårt eftersom vi inte får testa så mycket, sa Hanna Schmidt.
Mattias Dahl hade inte heller några exakta uppgifter, men hänvisar till att frågan lyfts upp av medlemsförbund och företag, Han menar också att det räcker med att ta del av medierapporteringen om den grova brottsligheten som någonstans har en koppling till narkotikabrottslighet.
– Bakom det döljer sig att det finns väldigt många människor som använder narkotikan och som jobbar, sa Mattias Dahl.
Hanna Schmidt lyfte också upp de ytterligare problem, utöver risken att den som är drogpåverkad orsakar olyckor och skador, som droger på arbetsplatser kan innebära.
– Vi har ju de här bindningarna in i den omvärld vi har med kanske risk för infiltration och påverkan på myndigheter, men också på företag, sa Hanna Schmidt.
När det gäller möjligheten att testa personal för droger, slumpmässigt eller i samband med misstanke om narkotikaanvändning, finns det en principiell skillnad mellan offentliga och privata arbetsgivare. Staten får enligt Regeringsformen inte utan lagstöd genomföra kroppsundersökningar av medborgarna.
– När staten uppträder som arbetsgivare i förhållande till anställda i offentlig sektor, då slår samma skydd till, detta utifrån ett rättsfall från Arbetsdomstolen som kom i mitten på åttiotalet, förklarade Hanna Schmidt.
Samma begränsning gäller också för kommuner och regioner och Arbetsgivarverket har tillsammans med arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner skrivit till regeringen med en önskan om en ändrad lagstiftning. Regeringen har ännu inte svarat på den begäran.
Foto: Drugnews/jö
Ulrika Scholander, enhetschef på Tullverket, kunde ge konkreta exempel på hur frågan om droger i arbetslivet aktualiserats på arbetsplatser inom tullen.
– Vi har ju hundar som är tränade att letar narkotika. En hundförare med hund skulle plocka upp en kollega och hunden ställde sig och markerar på kollegans väska, berättade Ulrika Scholander.
Det blev en svårhanterad situation för hundföraren och det var inte möjligt för arbetsgivaren att tvinga fram ett drogtest. Att misstanken fanns där påverkade arbetsmiljön i personalgruppen. Personen som haft väskan valde sedan att sluta.
– Det blir ju väldigt känsligt i vår verksamhet där man ska kunna vara trygg med att folk inte är påverkade, sa Ulrika Scholander.
På seminariet deltog också riksdagspolitiker från riksdagens tre största partier: Lars Isacsson, Socialdemokraterna, Magnus Persson, Sverigedemokraterna och Oliver Rosengren, Moderaterna. Samtliga såg behovet av en ändrad lagstiftning.
– Det är väl dumt att inte lyssna på om Svenskt näringsliv, arbetsgivarenätverket och SKR kommer med ett önskemål, sa Lars Isacsson.
Magnus Persson fyllde på med att han sett problemet som kommunpolitiker i samband med att mediciner försvunnit från hemtjänstmottagare.
Foto: Drugnews/jö
Oliver Rosengren sa att han tycker det är klokt att man ska ha de möjligheterna och att det viktiga är att man ska kunna lita på att myndighetsutövning inte utövas av personer som är drogpåverkade. Han menade också att politiken behöver peka ut riktningen.
– Det är klart att det kommer krävas noggranna utredningar om hur man ska göra detta på bästa sätt, sa Oliver Rosengren.
Mattias Dahl sammanfattade seminariet med ett luttrat konstaterande.
– Det känns väldigt upplyftande att höra det politiska budskapet, det låter bra. Men det som återupprepades flera gånger, att det ska utredas noggrant, det betyder väldigt, väldigt många år, sa Mattias Dahl.
