OSLO Den norska regeringen har nu presenterat den andra delen av i reformering av beroendepolitiken. Polisen kommer bland annat att få utökade möjligheter att testa för narkotika, samtidigt som personer med beroende normalt inte ska straffas för mindre narkotikainnehav.
– Narkotika är, och bör vara, straffbart enligt lag. De med omfattande och allvarliga drogproblem ska få hjälp – inte straff, det sa justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen (Ap) när hon presenterade den norska Arbeiderpartiregeringens förslag till reform av narkotikapolitiken.
Hon påpekade att regeringen i och med förslaget infriat vallöftet från 2021 och lagt fram ett lagförslag som ska säkerställa att personer med allvarliga och omfattande missbruksproblem inte straffas för sin sjukdom.
Samtidigt slår regeringen fast att narkotikaanvändning är, och bör vara, straffbart. Därmed står det klart att den norska regeringen inte vill avkriminalisera eget bruk av narkotika, något som den tidigare Høyreledda regeringen föreslog.
All hantering av mindre mängder narkotika för eget bruk föreslås dock sammanföras till en ny straffbestämmelse och denna ska tas in i läkemedelslagen.
– Straffet för mindre mängder narkotika för eget bruk blir böter eller fängelse i upp till 6 månader. Större mängder, eller hantering av narkotika till försäljning, ska fortfarande regleras i strafflagen, sa Aas-Hansen.
Enligt Astri Aas-Hansen är det lägre straffsatser än i nuvarande bestämmelse i läkemedelslagen, och väsentligt lägre än i narkotikabestämmelsen i brottsbalken.
Regeringen föreslår också en ny reglering av drogtestning i narkotikaärenden för att kunna påvisa narkotikaanvändning även om den misstänkte nekar. Tidigare har den norska riksåklagaren gått ut med direktiv om att drogtestning inte får genomföras endast i syfte att påvisa användning av narkotika. Polisen ska använda den minst ingripande metoden i varje enskild situation, vilket normalt kommer att vara salivprover.
– Vi vill se till att polisen även fortsättningsvis har lämpliga verktyg för att upptäcka narkotikaanvändning. Detta är nödvändigt för att säkerställa att förbudet uppfattas som verkligt av befolkningen, inte minst bland unga, sa Aas-Hansen.
Den norska regeringen föreslår att personer med omfattande och allvarliga drogproblem normalt inte ska straffas. Konkret innebär detta att traditionell bestraffning inte ska användas mot vuxna personer med omfattande och långvarig droganvändning, och med en livsstil och hälsosituation som präglas av användning av illegala droger.
Bedömningen av om gärningsmannen har ett ”omfattande och allvarligt narkotikaproblem” kommer att vara en juridisk bedömning där flera faktorer kommer att ha betydelse. Nyckelfaktorer kommer att vara användningens omfattning, vilken drog som är aktuell, sättet att ta drogen samt gärningsmannens funktionsförmåga och allmänna livssituation.
Den norska regeringen slår fast att målet är att så få som möjligt ska börja använda droger och därför är förebyggande insatser gentemot barn och unga mycket viktigt.
Arbeiderpartiregeringen är en minoritetsregering och förslaget möts av stark kritik från flera av de övriga partierna i Stortinget. Kritiken har dock helt olika inriktning. Medan tidigare regeringspartnern Senterpartiet anser att förslaget för urvattnat, menar till exempel Høyre att användning för eget bruk ska avkriminaliseras.
Den första delen av reformeringen av narkotikapolitiken presenterades i höstas, när Senterpartiet fortfarande var en del av regeringen. Denna första del var en skrivelse till Stortinget om inriktningen när det gäller vård och behandling.