Stödet för Systembolagets detaljhandelsmonopol är fortsatt starkt hos svenska folket. Det framgår av de resultat som presenterades under SOM-dagen på Göteborgs universitet. Bara var tredje vill tillåta försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker, enligt SOM-undersökningen.

Under de senaste decennierna har opinionen kring alkoholpolitik i Sverige genomgått betydande förändringar. Enligt en presentation av professor David Karlsson från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet och projektledare för en studie om svensk alkoholopinion, har attityderna svängt från en mer liberal hållning på 1990-talet till en mer restriktiv syn som dominerar idag.

David Karlsson förklarar att under 1990-talet skedde en “europeisering” av attityder kring alkoholkonsumtion, vilket ledde till att en majoritet stödde förslag om att tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker.
– Det var 50 procent som tyckte att det var ett bra förslag 2001, säger han.

Även åsikten att skatten på alkohol borde sänkas var en majoritetsåsikt i början på tjugohundratalet. Sedan följde en period då opinionen blev tydligt mer restriktiv. Som lägst var stödet för ett slopat detaljhandelsmonopol 2016, då bara var fjärde svensk stödde förslaget.

I undersökningen 2024 ansåg 32 procent av svenskarna att det skulle vara bra att tillåta alkohol i livsmedelsbutiker. Även när det gäller alkoholbeskattningen har opinionen utvecklat sig i mer restriktiv riktning de senaste decennierna.
– Det är klart fler som är för att höja skatten än som vill sänka skatten, konstaterar David Karlsson.

I mätningen 2024 vill 33 procent se en höjd alkoholskatt, medan 23 procent vill se en sänkning.

Trots den övergripande trenden med ökat stöd för restriktioner, har det under 2024 skett en liten ökning i de som är positiva till slopat monopol och som vill se en sänkning av alkoholskatten.
– Det har varit ganska stabilt i opinionen de senaste tio åren, men nu har det skett ett litet alkoholliberalt skutt, säger David Karlsson.

Han menar att det fortfarande är för tidigt att säga om det är en tillfällighet eller om det tyder på en potentiell förändring i opinionen.

Två frågor avviker från den restriktiva utvecklingen. Stödet för skärpta regler för alkoholservering har sjunkit och bara 17 procent vill se hårdare serveringskrav. En majoritet har också varit för förslag om ”gårdsförsäljning” sedan frågan började ställas 2018. Men det är ett villkorat stöd.
– Om folk får veta att införandet av gårdsförsäljning skulle innebära att Systembolagets ställning hotades, då är det klart fler som är emot än som är för, säger David Karlsson.

David Karlsson lyfter också fram det han kallar “förtroendeparadoxen”.  Ju mer alkohol man dricker, desto mer liberal blir man i sina åsikter om alkoholpolitik, men samtidigt har de som dricker mest också det största förtroendet för Systembolaget.
– Det går ju inte ihop. Det du helst vill avskaffa är det du har störst förtroende för, säger David Karlsson.

Varför de med den största konsumtionen har störst förtroende för Systembolaget ger inte undersökningen svar på. Det kan vara så att de som dricker mer, också har mer kontakt med Systembolaget. Det kan också vara så att de som dricker mindre anser att Systembolaget är allt för säljfrämjande, men tycker samtidigt att det är viktigt att det finns kvar.

Att svenskarna är så restriktiva när det gäller alkoholpolitiken, trots att de flesta själva dricker alkohol beror enlig David Karlsson på att människor upplever alkoholkonsumtionen i Sverige som ett stort samhällsproblem.  Detta, tillsammans med en hög tilltro till de alkoholpolitiska instrumenten som skatt och monopol, bidrar till det fortsatta stödet för en restriktiv alkoholpolitik.
– Det finns en utbredd uppfattning att det är ett samhällsansvar att ta hand om de här frågorna och att inte överlåta det på individen, säger David Karlsson.

SOM-undersökningarna genomförs av Göteborgs universitet varje år sedan 1986. Undersökningarna skickas varje höst ut till mer än 30 000 slumpmässigt utvalda personer i Sverige.