Den amerikanska vetenskapsakademins rapport om cannabis 2017[1] blev en användbar uppslagsbok om vad forskningen säger om cannabis skadeverkningar och mediciniska effekter. Drygt sju år senare ger man ut en ny rapport som tar vid där den förra slutade, Cannabis Policy Impacts Public Health and Health Equity Report, (Cannabispolitik påverkar folkhälsan och jämlik hälsa).[2]

Till skillnad från den förra rapporten är detta ingen ny genomgång om skadeverkningar, utan handlar om hur folkhälsan har påverkats av legaliseringen och de nya potentare cannabisprodukterna som kommit i dess kölvatten. Och hur man kan skydda befolkningen från drogens effekter.

Redaktörer för den 341 sidor tjocka rapporten är Steven Teutsch, läkare, adjungerad professor och forskare inom främst folkhälsa och Yasmin Hurd, ursprungligen från Jamaica, hjärnforskare bland annat vid Karolinska Institutet i Solna. Elizabeth Barksdale Boyle, folkhälsovetare har varit studien ledare och den som hållit ihop arbetet.
Sammanlagt har ett 60-tal experter på olika sätt bidragit till rapporten som författare eller granskare.

Teutsch och Hurd skriver i förordet att cannabissituation i USA har förändrats dramatiskt genom legaliseringen. Över hälften av delstaterna har idag legaliserat cannabis för nöjesbruk och/eller medicinsk användning.

”Cannabis är nu tillgängligt i hela landet med en politik som varierar avsevärt när det gäller skydd av folkhälsan”, skriver de och konstaterar att i ”de flesta delstater skedde legalisering genom folkomröstningar där offentliga annonskampanjer ofta finansierats av förmögna givare.”

Det förhållandet kritiseras inte direkt i rapporten, men väl att ”legaliseringen av ett allt starkare rusmedel gör det nödvändigt att upprätta ett bättre förhållande mellan folkhälsan och drogpolitiken i delstaterna.” Här finns det stora brister, menar de.

Den legala cannabismarknaden är vildvuxen. Det råder många olika regler i de delstater som har legaliserat. Den enda likheten är att åldersgränsen 21 år för nöjesbruk gäller överallt. Däremot är kontrollerna av detta bristfällig.  I övrigt gäller skilda bestämmelser om hur mycket varje kund får köpa, hur starka produkterna är och hur många butiker som får etableras. De flesta stater har ingen övre gräns hur hög THC-halt som tillåts i koncentrat som intas genom vejpning.  Och för medicinsk användning kan även barn och ungdomar få tillgång.

Jämförelser med Kanada
I Kanada som legaliserat i hela landet gäller med vissa undantag en 18-årsgräns. Men man har ingen begränsning för hur många producenter som tillåts eller antalet licenser för butiker och odling, eller mängden cannabis. Här finns heller inga restriktioner för vilka slags företag som får producera cannabis. Det innebär att många multinationella alkohol- och tobaksbolag som är utestängda från USA-marknaden (huvudsakligen på grund av det federala förbudet) har investerat eller ingått partnerskap på den kanadensiska marknaden.

När nya varianter som ätbar och drickbar cannabis, oljor att vejpa och liknande produkter, blev tillåtna i januari 2020 ökade konsumtionen av cannabis med hög THC-halt. Samtidigt skedde en snabb expansion av cannabisbutiker. Dessa två faktorer ledde till tydligt ökade akutbesök för grund av cannabispsykoser[3] och ökat antal fall med kräksyndromet, (Cannabis hyperemesis syndrom).[4]

Uruguay
Cannabislegaliseringen i Uruguay som påbörjades 2013 tas också upp i rapporten. Den är emellertid begränsad. Bara drygt en procent av apoteken säljer cannabis. I övrigt måste man vara medlem i cannabisklubbar för att få tillgång.

Endast 34 procent av konsumtionen kommer från legala källor, plus att 17 procent får tag på drogen genom andra som har skaffat cannabis lagligt.
Det finns bara begränsade data hur den här ofullständiga legaliseringen påverkat folkhälsan.

Fördubbling av bruket
När det gäller jämförelsen i konsumtionsmönster mellan delstater i USA som legaliserat, jämfört med dem som har kvar förbudet, saknas tillräckliga data för att kunna ge ett svar, menar rapportförfattarna. Drogvaneundersökningar visar dock att de fem delstater som först legaliserade har betydligt högre konsumtion än de som inte legaliserat.[5]

Totalt i USA har bruket fördubblats. Från 11,0 procent av alla över 12 år som använt senaste året 2002 till 21,9 procent 2022. Största ökningen har skett bland dem över 65 år, från 0,6 till 8,0 procent, men högst konsumtion har 18-25-åringar: 38,3 procent år 2022. För barn 12 -17 år har konsumtionen minskat något.

Oroande är att gravida har ökat sin konsumtion kraftigt. Enligt den senaste statistiken använder 4,3 procent av gravida cannabis dagligen eller nästan dagligen, jämfört med en procent för 20 år sedan.

Ytterligare en bekymmersam utveckling är att THC-innehållet i stort sett har ökat varje år. Från fyra procent i genomsnitt 1995 till 14 procent idag. Siffrorna gäller för marijuana. Då ska man veta att allt fler använder ännu starkare ätbara produkter eller olika typer av koncentrat som vejpas. Därtill sjönk priserna till mellan hälften och en tredjedel jämfört med före legaliseringen.

Mycket större total marknad
När det gäller hur den illegala marknaden påverkats i de legala staterna har rapporten bara ungefärliga svar. En studie från delstaten Washington beräknar att mellan 40 och 60 procent av cannabisen kommer från den illegala marknaden. I Oregon är samma andel 45 procent. I bägge fallen tre år efter legaliseringen.

I Kalifornien har de illegala odlingarna ökat kraftigt efter legaliseringen, men oklart hur stor andel i jämförelse med den lagliga produktionen. Eftersom konsumtionen över lag ökat betyder det att den totala marknaden blivit större i de legala delstaterna.

Cannabisindustrins påverkan
Ett avsnitt i rapporten tar upp cannabisindustrins påverkan på politiska beslut om reglering. Deras företrädare har till exempel varit med och utformat regelverket för sina egna produkter i flera delstater. Och precis som tobaks- och alkoholindustrin har cannabisproducenterna använt donationer och lobbyarbete för att få inflytande över vilka beslut som tas. Man har också påverkat allmänhetens inställning om hur hälsofarlig cannabiskonsumtion är. Rapportförfattaren menar att sådant lobbyarbete motverkar folkhälsan.

Ökad orättvisa mot svarta amerikaner
Den svarta delen av befolkningen har tidigare gripits för cannabisbrott i mycket högre utsträckning än vita. Det har använts som ett argument för legalisering då man menar att det leder till större jämlikhet när cannabisbrotten blir mycket färre.
Men så har det inte blivit. Mellan år 2002 och 2020 har antalet vita personer som grips för cannabisbrott sjunkit med runt 24 procent i hela USA. Samma siffror för svarta amerikaner är en ökning med 27 procent under samma tid. (Rapporten sidan 189).

Mer forskning efterlyses
Rapporten efterlyser också mer forskning på flera områden. Allt pekar på att de nya THC-koncentraten är skadligare, men att det fortfarande saknas stark evidens. Samma osäkerhet gäller för att mäta hur legaliseringen påverkat folkhälsan i stort.

Även då det gäller hur legaliseringen har påverkat bruket av annan narkotika och alkohol är beläggen ännu otillräckliga.

För trafikens del hittar man säkrare bevis att olyckorna ökat, men att det behövs mer forskning.
Samma bevisläge gäller för sjukhusbesök på grund av cannabis och för antalet fall av psykiatriska diagnoser. Här efterlyser man större kunskap om verkningsmekanismerna, vilket ju varit en ständig stötosten ända sedan man såg sambandet mellan psykoser, schizofreni och cannabis för 30 år sedan.

• Referenser: [1] National Academies of Sciences, Engineering and Medicine (January 2017). The Health Effects of Cannabis and Cannabinoids. The current state of evidence and recommendation for research. – NCBI Bookshelf (nih.gov)

[2] The National Academies of Sciences, Engineering and Medicines (2024). Cannabis Policy Impacts Public Health and Health Equity (pdf-fil)| The National Academies Press

[3] Myran et al (2022). Association between non-medical cannabis legalization and emergency department visits for cannabis-induced psychosis. Molecular psychiatry:1–10.

[4] Myran et al (2022). Changes in Emergency Department Visits for Cannabis Hyperemesis Syndrome Following Recreational Cannabis Legalization and Subsequent Commercialization in Ontario, Canada. JAMA Network Open 5(9).  – PubMed

[5] SAMHSA (2023.) 2023, NSDUH Detailed Tables | CBHSQ Data (samhsa.gov)