OSLO ”Det här är ingen reform, det är en beskrivning av situationen. Den beskriver bra var skon klämmer, men resten har vi hört förut”. Så beskriver Inger Lise Hansen, generalsekreterare för Actis den första delen av den norska regeringens nya beroendepolitik.
Den norska regeringen presenterade på fredagen den första delen av regeringens nya politik kring bland annat alkohol och narkotika. Denna första del är en skrivelse till Stortinget om inriktningen när det gäller vård och behandling. De skarpa lagförslagen ska komma före påsk, bland annat kring regleringen av innehav och eget bruk.
– Vi vill ha fler brukarrum i norska kommuner, mer och bättre läkemedelsassisterad rehabilitering och en helt ny handlingsplan mot överdoser som innehåller både narkotikaövervakning, narkotikaanalys och tillgång till nödvändiga motgift, säger hälso- och omsorgsminister Jan Christian Vestre i ett pressmeddelande.
Det innebär att den norska regeringen anser att det ska finnas möjlighet att analysera narkotika så att de som använder droger kan kontrollera innehållet.
När det gäller inriktningen i det lagstiftningsförslag som ska presenteras nästa år är den nuvarande regeringen tydlig.
– Narkotika är och ska vara förbjudet i Norge så länge den här regeringen bestämmer, säger justitieminister Emilie Enger Mehl.
Regeringen anser att personer med allvarliga och omfattande narkotikaproblem inte ska straffas, utan få hjälp och stöd. Samtidigt menar man att ett effektivt upprätthållande av narkotikaförbudet är en viktig förebyggande åtgärd, särskilt för att förhindra att unga människor börjar använda droger.
Den norska regeringen kommer att föreslå en ny kombinerad straffbestämmelse om användning, förvärv och innehav av mindre mängder narkotika för eget bruk och också överväga om de nuvarande mängdgränserna ska sänkas.
Förslaget får kritik. Actis, en samarbetsorganisation för 38 alkohol- och narkotikarestriktiva organisationer, menar att det inte är mycket nytt i förslaget.
– Det här är ingen reform, det är en beskrivning av situationen. Den beskriver bra var skon klämmer, men resten har vi hört förut, säger Actis generalsekreterare Inger Lise Hansen.
Även flera politiska partier som Venstre, Sosialistisk Venstreparti och Miljøpartiet De Grønne är kritisk mot förslaget.
– Regeringen skärper i dag greppet om narkotikapolitiken för första gången på många år. Det här är ingen narkotikareform, det här är en ny straffregim, säger Venstres ordförande Guri Melby till Aftenposten.
Men regeringen får också kritik från Fremskrittspartiet och Kristelig Folkeparti för att lagförslagen dröjer.
– Polisen är fortfarande kvar i limbo, utan tillräckligt med verktyg för att upptäcka och förhindra droganvändning, säger KrF-ledaren Dag Inge Ulstein till Aftenposten.
År 2021 presenterade Høyreledaren Erna Solbergs regering ett kontroversiellt förslag till narkotikareform. Förslaget syftade till att avkriminalisera små doser narkotika för personligt bruk. Det förslaget fick dock inte majoritet i Stortinget då de nuvarande regeringspartierna Arbeiderpartiet och Senterpartiet tillsammans med Fremskrittspartiet röstade ned det.
Den norska Högsta domstolen, slog i flera domar fast att det inte gick att straffa personer med beroende för innehav av mindre mängder narkotika. Riksåklagaren specificerade sedan i ett cirkulär vilka metoder polisen fick använda för att upptäcka användning och innehav av mindre mängder narkotika. Det ledde till stor osäkerhet inom polisen om vilka medel som faktiskt var tillåtna att använda.