Kanada är ett föregångsland när det gäller forskning på det här området.
Peter Fried, professor i psykologi, verksam i Ottawa, var bland de första att visa skaderiskerna med cannabis, (och även alkohol och nikotin) under havandeskapet.

Hans forskarlag följde den här gruppen kvinnor, och sedan deras barn, under många år. Projektet kallades OPPS, Ottawa Prenatal Prospective Study. Resultaten var att de cannabisexponerade barnen utvecklades sämre intellektuellt vid vissa åldrar, bland annat beträffande språk och minne även upp i tonåren.[1]

Fried har många efterföljare. Nya studier bekräftar att barn som exponerats för cannabis under graviditeten har ökad risk för neuropsykiatriska störningar. I Kanada nästan fördubblades antalet akutbesök av gravida relaterade till cannabis några år efter legaliseringen.[2] Ändå lever föreställning kvar att cannabis är ofarligt för fostret.[3] Därtill använder många drogen för att mildra de vanliga obehagen under graviditeten, till exempel oro och illamående.

Flera andra kanadensiska studier under senare år visar återigen att cannabis medför en rad ökade hälsorisker: bland annat rubbningar i livmodern, tidig födsel, låg födelsevikt och hjärtfel hos barnen. [4][5]

Men hur går det till? Cannabisens fytokemi (kemiska föreningar i plantan) är mycket komplex, vilket gör det svårt att förstå hur specifika komponenter påverkar foster på lång sikt. Det har ett forskarlag från University of Western Ontario, i kanadensiska London, undersökt med råttor som försöksdjur.

I studien som publicerades i september 2024 i Neurobiology of Disease har man exponerat gravida honor med antingen THC (den rusgivande substansen i cannabis), CBD (cannabidiol) eller båda substanserna tillsammans. Därefter följde man ungarnas neuropsykiatriska utveckling.

THC- och CBD-exponering under graviditeten var förknippade med låg födelsevikt. I tonåren uppvisade musungarna könsspecifika beteendeförändringar i fråga om ångest, hålla ordning på tiden och social förmåga samt sensorisk filtrering, (hjärnans förmåga att sortera intryck). Man såg också förändringar i olika delar av hjärnan – hippocampus och prefrontala cortex – vilket hör ihop med det kroppsegna, endocannabinoida, systemet.

Både THC och CBD hade biverkningar var för sig på musungarna, men mest riskabelt var kombinationen, vilket liknar vanligt hasch eller marijuana.

”Dessa fynd”, skriver forskarna, ”avslöjar viktiga insikter om hur specifika cannabinoider på olika sätt kan påverka fostrets hjärnor av båda könen, vilket kan att öka den efterföljande neuropsykiatriska risken.”[6]

• Referenser: [1] Fried et al (2003). Differential effects on cognitive functioning in 13- to 16-year-olds prenatally exposed to cigarettes and marihuana . Neurotoxicol Teratol. Jul-Aug;25(4):427-36. – PubMed (nih.gov)
[2] Myran et al (2023). Acute care related to cannabis use during pregnancy after the legalization of nonmedical cannabis in Ontario. Can. Med. Assoc. J., 195 (2023), pp. E699-E708,  CMAJ

[3] Vanston et al (2022). Pregnant People’s Perspectives On Cannabis Use During Pregnancy: A Systematic Review and Integrative Mixed‐Methods Research Synthesis.  J. Midwifery Womens Health, 67 – Vanstone – 2022 – Journal of Midwifery & Women’s Health – Wiley Online Library
[4] Corsi et al (2020). Maternal cannabis use in pregnancy and child neurodevelopmental outcomes, Nat. Med., 26. Nature Medicine

[5]  Gillies et al (2020). Maternal exposure to Δ9-tetrahydrocannabinol impairs female offspring glucose homeostasis and endocrine pancreatic development in the rat . Reproductive Toxicology, 94.

[6] Marieka DeVuono e al (2024). Prenatal tetrahydrocannabinol and cannabidiol exposure produce sex-specific pathophysiological phenotypes in the adolescent prefrontal cortex and hippocampus. Neurobiology of Disease. Volume 199, September.