Ministern borde bara svarat nej på SVT:s fråga

I torsdagens SVT ”30 minuter” mötte journalistisk logik, en politisk sådan, och en fråga tycktes bli obesvarad samtidigt som politikern var ivrig att berätta om allt annat som denna regering gör. Men vad skulle socialminister Jakob Forssmed ha svarat? /Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitisk center, har svaret.

Frågan som ställdes var om ministern var beredd att avkriminalisera narkotika om en utredning skulle komma fram till att det möjligen skulle rädda liv? Det korta svaret torde vara nej. Detta då en avkriminalisering riskerar att vi får fler användare av narkotika, samtidigt som det finns få belägg för att avkriminalisering påverkar dödligheten på befolkningsnivå. Annat behöver göras för att få ner dödligheten. Men som vanligt är narkotikapolitik mer komplex än så.

Konsumtionsfrågan är viktig. Att narkotiska substanser av olika slag på olika sätt orsakar skador och elände för såväl den enskilde, närstående som samhälle är välkänt. Den vanligaste illegala drogen cannabis som exempel bidrar till beroende, att en del inte klarar av skola eller arbete samt ökad psykosrisk. Detta samtidigt som det påverkar klimatet och bidrar till gängkriminalitet. Det finns alltså alla skäl att hålla nere konsumtionen, även om det inte leder till överdoser.

Och här är forskningen på området oklar. I Norge gjordes i princip den utredning som efterfrågas i SVT-programmet. De kunde inte svara på hur stor konsumtionsökningen skulle bli. Norska Folkhälsoinstitutet konstaterade i sitt remissvar att de forskningsstudier som finns inte är tillräckligt vetenskapligt begrundade och metodologiskt svaga. Vi vet helt enkelt inte och det blir med det en bedömning om vi är beredda att riskera vår internationellt sett låga konsumtion?

Samtidigt har vi från NPC i en opinionsundersökning gjord av Novus visat att när vi frågar unga vuxna själva anger en av fyra konsumtionsförbudet som viktigaste skäl att avstå. Preventionscentret STAD har i djupintervjuer visat på detsamma. En annan sammansättning av norska utredningen kunde mycket väl ha kommit fram till ett annat förslag än det om avkriminalisering som lades och sedan föll i Stortinget.

Frågan är också om avkriminalisering skulle minska dödligheten? I Portugal har dödligheten ökat 50 procent sedan de valde att avkriminalisera. Vi nås av rapporter från Oregon där de nu återkriminaliserat narkotikan efter att dödligheten fortsatte stiga efter de avkriminaliserade för några år sen. Nederländerna, Slovenien och Spanien, för att nämna några avkriminaliserade länder, ser ökningar av dödligheten. Men det ska sägas att vi även ser motsatsen och samma scenario bland länder som kriminaliserat. Just avkriminaliseringen tycks inte vara avgörande.

Glädjande nog ser vi sedan 2015 en minskning av Sveriges dödlighet, detta med fortsatt kriminalisering.
Den narkotikapolitiska utvecklingen i Sverige och världen har tagit en vändning där frågan som numera borde ställas är vad regeringen är beredd att göra för att få ner dödligheten ytterligare?

Och där kan mycket väl en partiell avkriminalisering spela roll, en som inte riskerar fler som använder. Det kan röra sig om en så kallad god-samaritlag där poliser inte anmäler för ringa narkotikabrott vid överdoser eller det regeringen numera utreder i Straff-reformutredningen om att personer med beroende ska få behandling istället för straff.

Men det kan också handla om att genomföra Samsjuklighetsutredningen, utreda så kallad familjeklassning av narkotika eller öka tillgängligheten till Naloxon. Till detta tillkommer att en inte oansenlig del av dödligheten handlar om suicid och kvinnor där det krävs särskilda insatser. Och mycket mer inklusive en förebyggande verksamhet för att få ner antalet som använder narkotika.

Om allt detta kan resoneras på längre seminarier, något som inte passar i SVT:s format för ”30 minuter”.

I alla fall inte om det ska beröras i de sju sista minuterna. Då ryms nog bara svaret att nej, vi ska inte utreda avkriminalisering då det riskerar att ge oss fler som använder narkotika och med det fler skador och elände.

Däremot ska vi kraftfullt titta på åtgärder som minskar dödligheten inom såväl förebyggande, vård och behandling samt skadereducerande insatser.

Annonser