När man läser positiva artiklar och studier om cannabis, som motsäger etablerad forskning, bör man ställa sig två frågor:

För det första. Varifrån kommer budskapet? För det andra. Vad är det egentligen som sägs eller bevisas?

Angående varifrån: Är den ursprungliga källan en vetenskaplig rapport som forskarna själva refererar till, eller är det någon utomstående som drar felaktiga slutsatser? Alternativt att budskapet kommer från enskilda personer som berättar om sina egna erfarenheter i en tidningsartikel?

Om någon till exempel påstår att ”jag blir en bättre bilförare när jag rökt på”, kan det bero på ren inbillning. Samma sak att man känner sig friskare av en joint. Sådan anekdotisk bevisning, som det kallas i forskningssammanhang, har ett lågt vetenskapligt värde. För att få säkrare belägg måste man jämföra ett stort antal personer som kör med cannabis i kroppen, eller använder det som medicin, med en likartad grupp som inte gör det. Därefter ska man hitta moment i bilkörningen eller hälsoeffekter som går att mäta. Rapporten ska sedan granskas av andra forskare innan den blir godkänd och publicerad i en vetenskapligt publikation.

Många forskningsrapporter når inte fram till detta kvalitetskrav. Därmed blir frågan som skulle undersökas obesvarad. Men även om studien kommer igenom nålsögat och blir publicerad måste läsaren få veta vem som står bakom den. I vetenskapliga sammanhang är det obligatoriskt att forskarna anger studiens finansiering (funding) och intressekonflikter (conflicts of interests).

Det finns flera exempel på att cannabisindustrin sponsrar eller påverkar forskningen om cannabis. En kanadensisk studie varnar för denna ”finansieringseffekt”.[1] En annan metod att flytta fram positionerna är att industrin startar utbildningar och ger stipendier till studenter.[2]

Exempel på vinklade studier
När opiodepidemin bredde ut sig i USA publicerades en studie som visade att de 13 amerikanska delstater som under åren 1999-2010 godkänt cannabis som medicin, hade 25 procent lägre dödlighet av opioider än de stater som saknade tillgång till medicinsk marijuana.[3] En propagandavinst för cannabisindustrin, även om den inte låg bakom.

Emellertid kopierade ett annat forskarteam samma undersökningsmetod några år senare genom att inkludera alla nya delstater som legaliserat medicinsk cannabis fram till 2017. Resultaten blev det omvända. De delstater som då hade legaliserat medicinsk cannabis hade en 23 procents ökade opioiddödsfall.[4]
(Se även Drugnews USA: marijuana inte bot på opioiddöden)

Ytterligare exempel:
En grupp forskare från ett cannabisbolag, kom fram till att 45 procent av patienter som använder cannabis i medicinska syften upplevde “en meningsfull förbättring av smärta och sömnkvalitet”, medan 50 procent av gruppen minskade sin användning av andra mediciner under studieperioden. En närläsning av studien visar att 25 procent av de 299 deltagarna hade hoppat av försöket efter 6 månader. Smärtupplevelsen för den resterande gruppen minskade bara från 6 till 5 på den 10-gradiga smärtskalan. Hur smärtan förändrades hos dem som lämnade försöket framgick inte.

Studien är för övrigt inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift.[5]

Dessutom bestod den ”medicinska cannabisen” i huvudsak av hög halt CBD (cannabidiol), vilket utgör en mycket liten del av en normal planta. I så fall skulle man kalla koffein för ”medicinskt kaffe” eller acetylsalicylsyra (tex. Magnecyl) för ”medicinsk sälg” (alltså trädet sälg), eftersom ingrediensen ursprungligen utvanns ur dess bark.

Som man ropar får man svar

Jag avslutar med några exempel som illustrerar den andra grundfrågan vi ställde i början. Vad är det egentligen som bevisas i en viss studie?

Ett exempel på detta handlar återigen om att cannabis kan minska bruket av opioider, fast inte bara på grund av den eventuellt smärtlindrande effekten. En forskargrupp med psykologer och folkhälsovetare från universitet i Colorado och i Kalifornien har intervjuat personer i Los Angeles som både använder cannabis och injicerar opioider, och som befann sig på två olika kommunala hjälpcentrum med sprututbytesprogram respektive metadonbehandling. Antalet deltagare var blott 30 personer, en kort intervju gjordes som tog 45-60 minuter och de fick 40 dollar för att prata med forskarna. Eftersom de rekryterades från olika hjälpstationer för att minska eller upphöra med att injicerade heroin eller fentanyl och dessutom redan från början var positiva till cannabis kunde resultatet knappast bli negativt till cannabis. Forskarna påpekar själva att studien har flera begräsningar. [6]

Samma forskningsmetod med få och redan cannabispositiva deltagare utan kontrollgrupper är en studie av 31 patienter från en cannabismottagning i Virginia som hade intervjuats online i en vetenskaplig tidskrift för sjuksköterskor. Enligt forskarna var det oklart om patienterna upplevde terapeutisk nytta efter en medicinsk cannabiskur för dem som led av ångest, depression, sömnlöshet eller kronisk smärta. Ändå menar man att cannabis kan vara en alternativ behandling. Däremot upplevde deltagarna förbättrad livskvalitet. Inte någon av de stora forskningsgenomgångarna om cannabis begränsade medicinska egenskaper finns med i referenslistan. Däremot refereras till ett antal studier i cannabisvänliga tidskrifter. [7]

Den här nämnda studierna och flera andra med bristfälliga upplägg, illustrerar ordspråket ”som man ropar får man svar”. Och de svaren ropas sedan ut i press och sociala medier.

• Referenser: [1] Gundy et al (2023). Cannabis companies and the sponsorship of scientific research: A cross-sectional Canadian case study. Plos One. 10 januari.
[2] Flera studier och tidningsartiklar om detta i Drugnews 20 april 2023: Big Marijuana utbildar och infiltrerar forskning – Drugnews

[3] Bachhuber, MA et al (2014). Medical Cannabis Laws and Opioid Analgesic Overdose Mortality in the United States, 1999–2010.
[4] Shover et al (2019).  Association between medical cannabis laws and opioid overdose mortality has reversed over time. PNAS. June 10.

[5] Pearson et al (2024. Medical Cannabis for Patients Over Age 50: A Multi-site, Prospective Study of Patterns of Use and Health Outcomes., (pdf-fil), Research Gate. Maj 2024.
[6] Ganesh et al (2024) “Smoking weed it gets you over the hump”: Cannabis co-use as a facilitator of decreased opioid use among people who inject drugs in Los Angeles, California. – ScienceDirect
Drug and Alcohol Dependence Reports Volume 12, September 2024, 100257.

[7] Edwards et al (2024) Medical Cannabis Use and Quality of Life Among Appalachian Adults.
Journal for Nurse Practitioners, Volume 20, Issue 9.