Kommuner når få barn i missbruksmiljö

De flesta kommuner uppger sig erbjuda stöd till barn i familjer med missbruksproblem. Ändå når de bara en dryg procent av de utsatta barnen, visar Junis årliga enkät. Det behövs en ”game-changer” med mer kunskap, struktur och samverkan, att se hela bilden, enligt barnorganisationen.


– Idag sviker många kommuner barn i missbruksmiljöer – genom att inte upptäcka dem och erbjuda rätt stöd, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis, till Drugnews.

Enligt Junis kommunrapport så uppger 97 procent av de 217 kommuner som besvarat (75 procent av alla kommuner) att de ifjol kunde hänvisa utsatta barn till någon slags stödverksamhet. Bara sju kommuner svarade att de inte kunde erbjuda något stöd till utsatta barn. Det mesta stödet sker i kommunens regi, i grannkommuner, hos ideella föreningar eller i privat regi.

Totalt nåddes 3 665 barn i missbruksmiljöer ifjol, vilket motsvarar bara drygt en procent av de cirka 320 000 barn i Sverige som påverkas negativt av föräldrars drickande, enligt en CAN-beräkning.
Även om de kommuner som inte besvarat enkäten, och de som svarat ”vej ej”, kan ha hjälpt några barn till, så är det otillräckligt, enligt Junis.

– Det är så otroligt många barn som far illa, och det är en skam att de flesta av dem inte får hjälp! Breda satsningar och samarbete mellan till exempel skola, socialtjänst, vård och ideell sektor behövs för att upptäcka och nå fler barn. Alla som möter barn behöver veta vad de ska titta efter, säger Mona Örjes.

Barn till föräldrar med beroendeproblem har ökad risk för psykisk ohälsa, omsorgssvikt och våld i hemmet. Flera känner stor ensamhet och skam. Tar alldeles för stort ansvar hemma, laga mat, ta hand om småsyskon och föräldrar. Situationen kan även leda till långsiktiga konsekvenser som sämre skolresultat och riskera utveckla eget missbruk.

– Men det finns även hopp. För en del av de drabbade barnen går det bättre än för jämnåriga. De utvecklar färdigheter och styrkor som gör att de klarar sig väldigt bra i livet.

• Drugnews: känns det inte tröstlöst att inte fler barn nås, det här är ju er 20:e årsrapport och det verkar inte öka?
– Visst är det deprimerande på ett sätt. Samtidigt är jag optimist och övertygad om att samhället går framåt och finner nya strukturer. Vi lyfter i rapporten flera bra exempel på det, svara hon.

Där berättas om flera olika metoder och projekt som lyckats bra att ge plats och lyssna på och förstå barnens behov. unskap, engagemang och erfarenheter att dela runt landet.
Umeå kommun prioriterar stöd för barnen. I region Kronoberg finns särskilda familjeombud, spetskompetens och när vuxna kommer till beroendevården så frågas alltid om det finns barn där hemma. I Barnahus i Örebro samverkar myndigheter för att ge brottsutsatt barn trygghet och kunna berätta, och kommunpoliser i Ulricehamn berättar om sitt förebyggande arbete.

Metoden BarnSäkert används i allt fler regioner (hittills Uppsala, Dalarna, Jönköpings, Blekinge och Gotland) där strukturerade frågor ställs på barnavårdscentralen för att tidigt upptäcka olika problem (t.ex. ekonomisk utsatthet, föräldrastress, våld, missbruk) och i samtal ge rådgivning, stötta familjer eller hänvisa vidare.
– Vi träffar cirka 95 procent av alla barn och föräldrar på barnhälsovården och vi frågar alla. Ofta räcker det med ett samtal. Vi är den största folkhälsoarenan kring barn i landet och metoden fungerar bra, berättar Maria Engström, sjuksköterska i Uppsala och biträdande projektledare för BarnSäkert, som var med vid presentationen av kommunrapporten.

Junis ordnar sommarläger för barn och håller föredrag för blivande lärare om barn i missbruksmiljö. Bland annat några timmars föreläsning för studenter på lärarhögskolan i Halmstad. Förskola och skolan är viktig skyddsfaktor – för där finns alla barn – och med grundläggande kunskap kan personalen våga fråga och agera.

”Att vara proffsig i mötet med utsatta barn handlar om att låta medmänskligheten ta plats”, skriver Junis förbundsordförande Mona Örjes i kommunrapportens förord:
Hon anser att med ”game-changers” som kunskap, struktur och samverkan, och att se hela bilden, så når man långt.
– Att barn far illa handlar i grunden om att alldeles för många vuxna dricker alldeles för mycket alkohol. Det bästa verktyg vi har för att hålla nere konsumtion och skador är Systembolaget, säger Mona Örjes till Drugnews.

• Junis – är del av IOGT-NTO-rörelsen – som i veckan presenterade året kommunrapport ”Plats för barnen” (100 sidor, pdf-fil), dels på ett digitalt seminarium, dels på en konferens i riksdagen.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.

Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.

Läs mer

Annonser