Bättre vård och stöd behövs för personer med adhd och autism, särskilt för unga där antalet diagnoser ökar. Rätt insatser så tidigt som möjligt, dröj inte att utreda, höj kunskap hos berörd personal. Det nämns i de första nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen tagit fram.
Autism och adhd är livslånga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som är vanliga i hela världen. Ungefär fem till sju procent av barn och tre procent av vuxna har adhd och 1-2 procent i befolkningen har autism.
Minst elev i varje skolklass har det alltså i olika grad, och möter svårigheter i vardagen. Av intagna i kriminalvården och hos barn på låsta statliga ungdomshem (SiS) är andelen med funktionshindren betydligt högre (cirka 25 procent, respektive 40-50 procent).
”Med tidig upptäckt och tidigare insatser skulle det kunna förhindras”, skriver representanter för Socialstyrelsen på DN Debatt om de nya riktlinjerna.
Diagnoserna har ökat bland skolbarn i Sverige, som ofta ges narkotikaklassade mediciner, för att klara uppväxt och skolgång. För en del räcker det med mindre anpassningar i vardagen eller skolan, men de flesta behöver ofta hjälp från såväl hälso- och sjukvården, som socialtjänst och skola.
– Det är viktigt att börja ge stöd redan när behoven upptäcks, vilket kan vara redan på förskolenivå eller ännu tidigare, och att ge vård och stöd redan före en utredning och en eventuell diagnos, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer, i en kommentar till de nya riktlinjerna.
I den första versionen av nationella riktlinjer finns 44 rekommendationer och vänder sig främst till beslutsfattare med ansvar för att fördela resurser inom bl a sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Om dessa följs menar Socialstyrelsen att det på sikt även kan att minska kostnaderna för samhället.
Några rekommendationer som lyfts fram är:
• Gör tidiga insatser – vänta inte på diagnos.
• Fördröj inte utredningar, det ökar chansen till rätt insats och uppföljning.
• Samordna kontakterna – en familj ska inte själva behöva organisera stödet.
• Prioritera sårbara grupper. Personer med beroende av alkohol och narkotika behöver få göra en neuropsykiatrisk utredning. Och även få adhd-läkemedel när det är motiverat. Annars svårare att ta sig ur missbruket.
• Höj kunskapen om adhd och autism hos personal i sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården, elevhälsan, omsorgen mm. Idag missas ofta äldre, kvinnor och personer med annat förstaspråk än svenska i dagens screening om neuropsykiatriska funktionshinder.
• Fotnot: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism – Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer 2022 (pdf-fil, 71 sidor). Fram till 20 januari 2023 tar myndigheten emot synpunkter på de nya riktlinjerna.