Drogmissbruk som ung ofta bestående

ANN ARBOR, MICHIGAN Allvarliga drogproblem i unga år består ofta i vuxen ålder. Det är slutsatserna i en 32 år lång uppföljning av amerikanska high school-elever.[i] Stig Erik Sørheim från norska Actis påpekar i en kommentar att ungdomsmissbruk alltså inte ”växer bort” med åren.

Vilka är de långsiktiga och följderna av drogmissbruk från tonåren till vuxen ålder?

Den frågan har ett forskarlag från University of Michigan i Ann Arbor sökt svaret på.
De har följt 5 317 elever (drygt hälften flickor 51,2 proc.) som går sista året på high school, alltså är cirka 18 år gamla, fram till de fyllt 50. Sålunda en undersökningsperiod på 32 år. Studien började 1976 med ett slumpvist urval elever från avgångsklasser under elva år.

De fick svara på ett frågeformulär i klassrummet, sedan på nytt vartannat år fram till 30 års ålder, därefter vart femte år. Huvudförfattare till studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Jama:s nätupplaga 1 april, är Sean Sebastian McCabe, professor och drogforskare inom det epidemiologiska området.


Tidigt missbruk fortsatte ofta

Prof Sean Sebastian McCabe. Foto: Univ Michigan, School of Nursing.

McCabes forskarlag mätte vid varje frågetillfälle symtom på problematisk droganvändning, SUD (substance use disorder, dvs missbruk eller beroende) samt användning eller missbruk av receptbelagda läkemedel. Svarsfrekvensen var i början 77 till 84 procent och vid 50 års ålder 53 procent.

61,6 procent av dem med de allvarligaste drogproblemen, mätt i antalet symtom, vid 18 års ålder hade två eller fler symtom på problematiskt bruk i vuxen ålder. Det sambandet gällde för alkohol, cannabis och annan droganvändning.

Ungdomar med de svåraste drogproblemen vid 18 års ålder hade den i genomsnitt största användningen och största missbruket av receptbelagda läkemedel i vuxen ålder.

Omvänt hade drygt hälften av de vuxna (52,2 procent) som använt föreskrivna opioider eller lugnande medel under det senaste året, flera symtom på drogproblem redan vid 18 års ålder.

Forskarna menar att resultaten tyder på att de flesta ungdomar med allvarliga drogproblem fortfarande har kvar dem. Och att de långsiktiga konsekvenserna för ungdomar med allvarliga missbrukssymtom är mer skadliga än hos med som inte använde droger alls eller hade måttliga symtom som unga.

”Förskrivare bör vara medvetna om att många vuxna som ordineras opioider eller lugnande medel, hade flera symtom på missbruk under tonåren och att det kräver noggrann bedömning och övervakning”, skriver forskarna.


Drogproblem försvinner inte med åren
Drugnews bad Stig Erik Sørheim kommentera studien. Sørheim är internationell chef för Actis, är en paraplyorganisation for 35 föreningar verksamma på beroendeområdet i Norge.
– En av orsakerna till att vi vill förebygga narkotikabruk bland unga är farhågan att det kan få långsiktiga konsekvenser, skriver Sørheim i ett mejl.

När det gäller den refererade studien påpekar han att forskarna fann ”ett klart samband” mellan moderata till allvarliga symtom på drogproblem i 18-årsåldern och motsvarande symtom senare i livet.

Stig Erik Sørhem, Actis. Foto: Drugnews

Sørheim fortsätter:
– Unga med problematisk droganvändning är därför en högriskgrupp för långvariga narkotikaproblem. Det är inte heller så att de flesta ”växer ifrån” problemen när det blir äldre. De flesta i den gruppen hade problematisk användning av droger tiotals år senare.

Han noterar också sambandet mellan ungdomsmissbruk och bruk av narkotiska läkemedel. En majoritet av dem som fick narkotiska läkemedel på recept, hade symtom på drogproblem i ungdomen.
”Det reser frågan om lämpligheten att förskriva sådana läkemedel till de personerna”, skriver Sørheim som citerar forskarnas egna slutsatser.

• Fotnot: [i] McCabe et al (2022). Longitudinal Analysis of Substance Use Disorder Symptom Severity at Age 18 Years and Substance Use Disorder in Adulthood | Adolescent Medicine | JAMA Network Open | JAMA Network Open. 2022;5 (4):e225324.

Annonser