Rapporten är baserad på data från enkätstudien ”Vanor och konsekvenser” som genomförts för tredje gången. Totalt har 36 844 personer i åldrarna 17 – 84 år deltagit vid enkäterna åren 2013, 2017 och 2021.

– Det är en unik undersökning där deltagarna både fått berätta om vilka substanser de använt senaste året, hur många gånger och dessutom har studien även tittat på deras beroendeproblem, sa Erica Sundin, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, om rapporten som nu släpptes.

Hon medverkade i torsdags på ett digitalt seminarie tillsammans med en panel.

Sammanfattningsvis visar rapporten att användning och beroende av cigaretter minskat under åren, 8 procent hade rökt minst en gång under 2021, varav 5 procent uppgav sig vara dagligrökare och 3,5 procent betecknar sig som sporadiska rökare.

Dagligrökare var vanligast i äldre åldersgrupper (50-64 år) medan tillfällighetsrökare var vanligast bland de yngre (17-29 år). Dagligrökning har särskilt minskat bland kvinnor.

Snusar gör cirka 15 procent av befolkningen, vanligare bland män än kvinnor (21,4 respektive 7 procent). Men dagligt snusande har ökat bland unga kvinnor (17-25 år).

Alkohol hade 85 procent av de tillfrågade druckit senaste året, och 45 procent hade druckit minst en gång per vecka, (6,4 procent hade druckit minst fyra gånger i veckan).
– Andelen som druckit alkohol senaste året har ändå minskat sedan 2017 och färre intensivkonsumerar. Men den andel som dricker mest är oförändrad, sa Erica Sundin.

Överlag dricker män mer och oftare än kvinnor och yngre (17-29 år) berusningskonsumerar mest.
Även alkoholkonsumtionen har gått ner, och beroendeproblemen är på samma nivå som tidigare, ungefär 4 procent (som uppfyllt DSM-IV:s kriterier för alkoholberoende). Milt alkoholbrukssyndrom (minst 2/11 kriterier) var vanligast (7,9 proc.), följt av måttligt (2,2 proc.) och svårt beroende (1,1 proc.)

Vad gäller totala narkotikaanvändning och andel i befolkning med relaterade beroendeproblem, så var de 2021 överlag oförändrad jämfört med 2017.

Åtta procent hade använt narkotiskt preparat och/eller läkemedel utan läkarordination minst en gång under året. Cannabis var vanligast illegala drog (3,1 procent), följt av ej förskriven smärtstillande läkemedel (2,8 proc.) och sömn- och lugnande medel (2,5 proc.). Bruk av annan narkotika – såsom kokain, ecstasy amfetamin, hallucinogener, opiater – var mindre vanligt. Bara 2 procent svarade att de använt något sådant preparat.

Användning av cannabis och annan narkotika är vanligare bland unga män, än bland kvinnor.
Av de i undersökningen som uppgivit att de använt cannabis senaste året hade drygt 53 procent gjort det 1 till 4 gånger, medan 12 procent gjort det fler än 100 gånger.

Vad gäller bruk av ej läkarförskrivna narkotikaklassade läkemedel så var könsskillnaderna mindre och användning vanligast i äldre åldrar (50-84 år). Ett minskat bruk av smärtstillande läkemedel bland kvinnor (särskilt i åldrarna 30-49 år) framkom dock, enligt rapporten.
Användning av hormondopingmedel fortsätter vara ovanligt och är oförändrad sedan 2017, ifjol svarade bara 0,5 procent i befolkningen att de någon gång använt doping. De allra flesta är män.

Efter presentationen berättade Ann-Sofie Johansson, rådgivare på Droghjälpen, att de flesta som hör av sig om narkotika dit har problem med cannabis, läkemedel och kokain i den ordningen. Flera av dem är tidigare okända för vården.

– Många som hör av sig använder droger flera gånger i veckan, men kan utåt sett verka socialt etablerade och välfungerande. Det är en grupp som det är viktigt att möta och som det måste finnas resurser att hjälpa vidare, sa hon.

Annelie Johansson från Sluta Röka-linjen undrade om tobakssiffrorna verkligen stämde och om beroendet är så lågt som anges i rapporten (1,3 procent).
– Vi har haft fler med cigarettberoende som hört av sig under pandemin och behöver hjälp och stöd, sa hon.

Utredaren Erica Sundin på CAN sa att den skala över substansbrukssyndrom som används i undersökningen är ganska hård och nog främst fångar in dem med svåra beroende.
– Vi kanske missar en del mindre svåra fall, sa hon.

Att tobaksrökning fortsatt minska, enligt enkäten, tror utredaren kan bero på att rökförbudet på uteserveringar trätt i kraft mellan mätningarna och att pandemin medfört färre sociala tillställningar och därmed minskat feströkande.

• Fotnot: ”Användning och beroendeproblem av alkohol, narkotika och tobak – En studie med fokus på år 2021 i Sverige” (CAN-rapport 209, 80 sidor).