Minnesdag om Nils Bejerots gärning

Nyligen anordnades en minnesdag om socialläkaren, psykiatrikern och forskaren Nils Bejerot (1921-1988) – ofta kallad den svenska narkotikapolitikens fader. En orädd debattör som väckte både beundran och hat, långt efter sin död.


Det var Riksförbundet narkotikafritt samhälle och Svenska Carnegie Institutet (två organisationer som Bejerot var med och grundade), som arrangerade seminariet 21 september på Kungsholmen i Stockholm. På dagen 100 år efter att han föddes.

Ett 25-tal personer hade träffats för att lyssna på föreläsningar om hans forskning och verk, men betydligt fler kunde följa dagen digitalt.
På konferensen föreläste bl. a ”lärjungar” som socionom Ulric Hermansson, som i flera år var forskningsassistent åt Bejerot på Karolinska institutet, och Kerstin Käll, överläkare Beroendekliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, som länge deltog i stickmärkesstudien på häktena i Stockholm.

Hermansson berättade att han på 1970-talet bodde ett tag hos familjen Nils och Carol Bejerot när han gjorde sin vapenfria värnplikt som assistent åt Bejerot. Han hjälpte till i forskning, men fick också hänga med när Bejerot ryckte ut som polisläkare och träffade gripna personer.

– När jag lite oroligt funderade på hur jag skulle redogöra för militären vad jag gjorde på KI, så föreslog Nisse lite på skämt att jag skulle säga ”vi har fullt upp att ligga i frontlinjen mot knarket och här viner kulorna”. Vilket jag sedan även gjorde, minns Ulric Hermansson och skrattar.

Medverkade under seminariet gjorde givetvis även Jonas Hartelius, som i 17 år var nära medarbetare till Bejerot och grävde fram underlag, översatte och skrev böcker om de växande narkotikaproblemen tillsammans med professorn.

– Han tyckte ibland mina underlag var väl formalistiska, som av en ”riksdagssekreterare”, och gick fram som en ilsken katt med rödpennan och ändrade som det passade honom. Men vi hade ett mycket bra samarbete, berättade Hartelius.

Han beskrev hur Bejerot redan på 1950-talet diagnostiserat den troligen första injektionsmissbrukaren i Sverige och följde hur amfetamin spreds från mindre konstnärskretsar och kriminella till att bli en vanlig illegal drog i landet.

Bejerot sammanställde även vetenskapligt underlag, jämförelsepunkter och referenser om syntetiska droger, som fick en avgörande betydelse när FN antog psykotropkonventionen 1971, en av de idag tre internationella narkotikakonventioner som utgör grund för världens narkotikakontrollarbete.

Nils Bejerot (1921-1988) väcker ännu debatt. Foto: Maria Söderberg

Bejerots arbete var omfattande, och länge omstritt. Såsom hans indelning i olika typer av narkomanier (exempelvis den epidemiskt spridda men inte socialt accepterade, som sprider sig från person till person); om beroendet som en kraft i sig (inte bara svår barndom, utan även exponering för droger krävs för att fastna); och om missbrukaren som den ”enda oersättliga länken i narkotikakedjan”. Därför skulle inte bara smuggling och langning beivras, utan även själva konsumtionen av narkotika vara otillåten, menade han.

Han misslyckades stoppa legalförskrivningsförsöket av amfetamin och morfin i Stockholm 1965-1967, som avbröts först när läckage upptäcktes och några utanför projektet avled. Det ledde till att Bejerot startade stickmärkesundersökningen bland gripna på häkten, för att kunna följa epidemin.
Frivillig beroendevård trodde han bara fungerade för några och att inslag av tvång kunde behövas. Motivering kommer och går, behandling ska givetvis finnas, men löser inte samhällets narkotikaproblem egentligen.
Hans teorier nådde med tiden framgång, men de ifrågasattes starkt genom åren.

Under konferensen föreläste författaren Anders Sundelin om hur Bejerot inspirerade honom att skriva boken ”När knarket kom till stan” – om hur droger spreds från storstäder till Borlänge. Hans intervjuer med poliser, langare och ungdomar visade hur missbruk spreds vidare och efter ”jungfrusilen” fastnade flera i drogberoenden, psykiska problem och brott.

En som på konferensen tog upp dagens konfliktlinjer inom narkotikapolitiken var Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center. Han beskriver en ”brytningstid” där flera nertonar cannabis hälsorisker och det inte längre räcker säga bara att ”narkotika är farligt”. Utmaningarna är flera – drogkonsumtionen minskar inte, narkotikarelaterad dödlighet är hög (även om den minskat något senare år) och ökad gängkriminalitet som livnär sig på droghandeln.
– Hur ska vi lösa narkotikapolitikens 50-årskris? Det gäller att lita på grundvärderingar man fått som ung, men vara öppen för ny kunskap, sa Moilanen.

Bejerot hade svårt att nå ut med sina idéer inledningsvis, särskilt motarbetad var han i medier. Men med tiden i ensam kamp mot etablissemang och drogliberala kretsar fick han ett ökat stöd, och var vid sin död nästan ”folkkär”.

– Men han anklagas nu igen långt efter sin död. Det finns många som har åsikter om honom, men som inte har läst vad han själv skrev. Gör det, sa Per Johansson, moderator vid konferensen och som träffade Bejerot många gånger under arbete i RNS.

För att uppmuntra till egna studier av Nils Bejerot har Bejerots familj tagit fram en hemsida som släpptes på minnesdagen.

Susanne Bejerot. Foto: Johan Strindberg

– Nils Bejerot var förtalad under sin livstid, men då kunde han i någon mån försvara sig. Idag är han nog rikets mest förtalade person. På hemsidan www.bejerot.se har vi därför lagt ut två hela föreläsningsdagar, en intervju av Lars Ulvenstam och flertalet av Nils Bejerots böcker, och inte minst, svar på de missförstånd och förtal som publicerats i pressen och i poddar, uppger dottern Susanne Bejerot, psykiatriker och överläkare i Region Örebro, för Drugnews.

– Vi hoppas att den som är intresserad av Nils Bejerots idéer ska bemöda sig att lyssna på vad han faktiskt sa och läsa vad han skrev, istället för att naivt lita till drogliberala journalister och skribenter med andra agendor än att återge sanningen, fortsätter hon.

Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö Universitet, kom nyligen ut med en bok om ”Nils Bejerot och den svenska narkotikapolitiken”. Han följde konferensen digitalt och tyckte överlag föredragen var intressanta.

– Bejerot var en mycket inflytelserik opinionsbildare, men jag anser att hans inflytande har överdrivits, både av hans beundrare och belackare.
Johnson menar att Bejerot bidrog starkt till en restriktiv omsvängning av narkotikapolitiken under 1980-talet. Men att hans idéer har främst påverkat polisen och kontrollpolitikens inriktning.

Björn Johnson. Foto: Håkan Röjder/Malmö Universitet

• Drugnews: Vad är då arvet efter Bejerot idag på drogområdet, anser du?
– Arvet efter Bejerot är alltså att rättsväsendets starkt fokuserat på efterfrågebegränsning. Kriminalisering av eget bruk låg i linjen med hans idéer om den enskilda droganvändaren som den enda oersättliga länken i narkotikakedjan. Målet om ett narkotikafritt samhälle kan även ses som ett arv efter Bejerot, även om tveksamt om det finns politiker som tror på det idag, svarar Björn Johnson.

Att Bejerot – som flera kritiker påstår ”var ond” och har skuld för den idag höga narkotikadödligheten i Sverige 33 år efter sin död – har Johnson svårt att se kan kopplas till honom. Det beror snarare på ökat missbruk av heroin, andra opioider och på brister i vård och skadebegränsning, menar han.

Robert DuPont

En som höll ett minnestal via länk från USA var Robert DuPont, tidigare drogtsar under tre amerikanska presidenter, och som mötte Bejerot några gånger. Han ville celebrera ”en stor svensk psykiatriker” och menar Bejerots kamp för snart sextio år sen rasar vidare och att ”hans budskap är som en flaskpost”, ”med ett livräddande budskap för världen idag”, (se även DuPonts och Gerald Busch minnesartikel i Drugnews).

• Fotnot1: Susanne Bejerot skrev häromdagen i Bulletin om sin fars gärning. ”Nils Bejerot storhet låg i hans bredd, iakttagelseförmåga och självständiga tänkande. Som orädd debattör och skicklig skribent konfronterade han ”etablerade sanningar” utifrån både individ- och samhällsperspektivet. Hans röst hade behövts idag”, skriver hon.

• Fotnot2: Jonas Hartelius har i dagarna släppt tre böcker om Nils Bejerot. En intervju från 1986 med 50 frågor och svar, samt ”Nils Bejerot och den stora svenska narkotikaepidemin”, och omtryck av Bejerots ”Massmedia – makt utan ansvar” (förlaget Hypomoklion).

Annonser