En demonstration för att stötta reformförslaget hade anordnats utanför Stortinget i torsdags förmiddags, men det hjälpte inte.

– Idag ställde sig majoriteten i Stortinget på fel sida av historien. Vi hade en sällsynt möjlighet att gå från straff till hjälp i narkotikapolitiken, men Arbetarpartiet visade tyvärr sitt sanna jag och röstade emot, tillsammans med Senterpariet och Fremskrittspartiet. De kommer att fortsätta i gamla fotspår, sa efteråt en besviken utbildningsminister och Venstres ledare Guri Melby i ett uttalande.

Debatten har pågått i flera år i Norge om hur narkotikaberoende ska behandlas bättre, motverka stigma och överdoser och flera har varit inspirerade av Portugals väg. Och svenska politiker och drogdebattörer har noga följt debatten i grannlandet.

En utredning la i slutet av 2019 fram ett långtgående förslag om att avkriminalisera narkotikapolitiken och gå från straff till hjälp. Kritiker menade dock att det skulle ge fel signaler till unga, att förebyggande behov förbigåtts, och föräldragrupper protesterade. Några remissinstanser ansåg att en avkriminalisering skulle riskera leda till ökad droganvändning i samhället.

Den högerliberala regeringen la ett förslag i våras – delvis utifrån utredningen – om bred avkriminalisering och ge straffrihet för ganska stora innehav (10 gram cannabis, och 2 gram heroin, kokain eller amfetamin) – även om droganvändning formellt fortfarande skulle vara otillåten.
Høyre och Venstre menade det var dags att byta fokus, från straff till stöd, men frågan splittrade Norges styre – regeringspartnern Kristlig Folkeparti uppmanade andra partier att rösta nej till förslaget.

När Arbeiderpartiet vid sitt landsmöte i april sa nej till generell avkriminalisering, men kan tänka sig strafflindring för grava missbrukare, så gick luften ur regeringens rusreform. Samtal har sedan förts mellan partier om vissa uppmjukningar av narkotikalagen, som Stortinget i några delar stödde.

Exempelvis ska mindre narkotikabrott för dömda kunna tas bort från straffregistret efter tre år, om inte andra brott tillkommer under perioden. Och Stortingets majoritet vill även att personer som i akuta situationer, såsom exempelvis överdoser, larmar ambulans och hjälper till inte själva ska åtalas för ha använt och innehav mindre mängder narkotika. En s k ”barmhärtig samaritregel”.

Förslag från AP antogs om att fängelse inte ska vara påföljd vid bruk och innehav för eget bruk, samt att mildra prövotid för unga med drogproblem och att få träffa rådgivare i kommunen. Även uppmaningar beslutades om mer proportionella straffreaktioner för personer med problematiskt bruk och se över praxis för återkalla körkort vid narkotikabrott, även om det inte finns samband med bilkörning.

Hälsominister Bent Høie (Høyre) har växlat åsikt, investerat mycket prestige i rusreformförslaget och är väldigt besviken för att ändringarna inte blir större.
– Regeringen föreslog att vi skulle gå bort från att straffa användning och innehav av illegala droger för eget bruk, eftersom vi ser att straffet drabbar hårt och bidrar till att de inte får hjälp. Tyvärr var det politiska Norge inte redo för denna reform ännu, sa Høie efteråt.

Någon han lyssnat mycket på är Arild Knudsen, tidigare droganvändare och ledare för Föreningen för human narkotikapolitik, som också uttrycker sorg efter svängningen i parlamentet till rusreformen.
– Vi har så omfattande dokumentation att straff gör ont. Det leder till stigma och utestängning. Det har funnits en majoritet under hela denna stortingsperiod för att överföra ansvaret från rättvisa till hälsosektorn. Att man inte klarar att få avkriminalisering nu är en enorm besvikelse, säger han till NRK.

Nykterhetsrörelsens paraplyorganisation Actis i Norge har delvis varit splittrad i synen på avkriminalisering. Och var även öppen för en differentierad reaktion på grava beroende och unga som experimenterar.

– Det finns olika tolkningar om vad avkriminalisering innebär, vi såg det som ett möjligt verktyg, inte ett mål, för att minska skador och drogproblem. Det är bra att vi nu får ett avslut efter långa heta diskussioner i samhället och kan gå vidare. Men frågan är inte död i Norge efter Stortingsbeslutet, utan kan återkomma snart igen, säger Stig Erik Sørheim, internationell talesperson på Actis, till Drugnews.

Actis ansåg att rusreformförslaget mest la fokus på personer i svårt beroende och för lite på ungdomar i farozonen och inte tog upp behov av pengar till kommuner, som skulle erbjuda samtal i rådgivningskommittéer och inte heller av resurser till prevention och behandlingsinsatser.

I september är det val i Norge och avkriminalisering kan åter bli en het fråga. Høyre och särskilt Venstre har utlovat att återkomma i ämnet, men Arbeiderpartiet är idag favorit att nå regeringsposition efter åtta år i opposition.