Oklart hur många som får missbruksvård

En ny rapport från Socialstyrelsens visar att antalet som får hjälp hos sjukvården för narkotikaproblem har ökat med 40 procent på tio år, medan antalet alkoholpatienter minskat. Däremot saknas siffror från primärvården och från socialtjänsten finns inte statistik baserat på personnummer. Ingen vet alltså hur stort mörkertalet är.

Rapporten Missbruk, substansrelaterade diagnoser och spel om pengar (pdf-fil, 109 sidor), nyligen utgiven av Socialstyrelsen, visar att droger slår hårdare mot kvinnor. Bland annat ökar de narkotikarelaterade dödstalen bland kvinnor medan den minskar bland män, som Drugnews nyligen rapporterade.

Det finns mycket intressant att utläsa ur den 109-sidiga rapporten, som kanske är den mest allsidiga genomgången av narkotikasituationen i Sverige på mycket länge. Inte minst för att man får en bra överblick om vilka droger som orsakar mest problem och hur hjälpinsatserna ser ut, (opioider, cannabis och blandmissbruk ökar mest).

Däremot finns ett stort mörkertal över det totala antalet personer som söker hjälp för drogproblem.

Foto-mix: Drugnews & Torben Hansen /CC BY 3.0


Hälso-och sjukvården
Antalet personer som får eller söker vård och stöd för narkotikarelaterade problem, både inom socialtjänst och hälso- och sjukvård har ökat den senaste tioårsperioden. Inom hälso- och sjukvården är ökningen uppemot 40 procent.

Totalt hade 33 563 unika personer fått vård för narkotikarelaterade diagnoser inom den öppna och slutna hälso- och sjukvården under 2019. Av dem var 11 049 kvinnor och 22 514 var män. Siffrorna inkluderar både huvuddiagnos och bidiagnos. Den diagnos som flest individer hade problem med var blandmissbruk eller flera substanser i kombination, 17 883 personer. 9705 personer hade diagnoser kopplade till opioider och 5694 personer hade olika former cannabis-diagnoser. Dessa tre diagnosgrupper ökade mest under den undersökta perioden 2009 – 2019. Dock var ökningen störst i början av perioden för att sedan plana ut. Diagnoser avseende missbruk av lugnande medel har inte ökat. Antalet 2019 var 5915.

Antalet personer med alkoholdiagnos var 40 440 och har sjunkit sedan 2009. En okänd andel av dem kan samtidigt ha en narkotikadiagnos. Likaså gäller det omvända.

Bland dem som fått vård för substansrelaterad diagnos är det vanligt med vård också för andra psykiatriska tillstånd: för män 52 procent och för kvinnor hela 65 procent.

Siffrorna är hämtade ur patientregistret och bygger på att en läkare har registrerat besöket. Om någon till exempel träffade doktorn vid ett akutbesök 2017, men därefter haft kontakt med sjuksköterska eller behandlingsassistent räknas patienten inte in i statistiken under följande år. Redan här uppstår alltså ett mörkertal om hur många som har drogproblem i Sverige.

Narkotikaproblemen är vanligare bland dem med lägre utbildning. Ett undantag är män med cannabisproblem där eftergymnasial utbildningsnivå är vanligast.

LARO
Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO), bedrivs av regionerna i samverkan med socialtjänsten. De som besöker en sådan mottagning registreras inte centralt, (för länge sedan fanns ett s.k. metadonregister). Alltså går det inte längre att veta hur många individer som får ersättningspreparat. Socialstyrelsen uppskattade att det fanns 3 568 personer i LARO-behandling 2010 och 4015 under 2018.

Det man kan utläsa i rapporten är att antalet dygnsdoser, (som inte är samma sak som antalet personer), av metadon har minskat under senaste femårsperioden, medan förskrivningen av buprenorfin (Suboxone) har ökat, vilket följer rekommendationerna i nationella riktlinjer.


Primärvården saknar register

Lina Pastorek Foto: Privat

Ett annat mörkertal inom sjukvården är att det inte finns något primärvårdsregister vilket innebär att eventuell behandling inom primärvården för beroende inte redovisas.

– Det här är kruxet när man ska beskriva helheten om personer med beroendeproblem. Det finns många luckor i möjligheterna till en samlad uppföljning, säger Lina Pastorek till Drugnews.

Hon är ANDTS-samordnare på Socialstyrelsen och rapportens huvudförfattare. Att man inte kan följa vad som sker inom primärvården beskriver hon som ett stort problem. Det är inte specifikt för missbruk och beroende utan för all annan sjukvård också. Dessutom finns det begränsade möjligheter att följa vilken insats en individ får eller hur det går i behandlingen, genom patientregistret. 


Socialtjänstens insatser
Socialtjänsten rapporterar årligen statistik till Socialstyrelsen, men det finns inga nationella register, med undantag för tvångsvård för missbruk, enligt LVM och LVU.

Under 2010–2019 har andelen vuxna personer från 21 år och uppåt som fått vård- och stödinsatser för missbruksproblem varit tämligen stabil eller minskande. En viss ökning under de senaste två åren syns dock inom de frivilliga insatserna, boende, institutionsvård och öppna insatser.

Den vanligaste insatsen, enligt Socialtjänstlagen (SoL) till personer med missbruk är öppna insatser, till exempelvis dagvård eller behandling. Knappt 11 800 personer fick den 1 november 2019 någon form av öppen insats. Statistiken visar inte uppdelningen mellan alkohol, narkotika eller spel om pengar.

Den näst vanligaste SoL-insatsen till personer med missbruk var 2019 någon form av boende, vilket drygt 6 300 personer fick. Det långsiktiga boende har ökat från 39 procent år 2015 till 53 procent  2018. Av socialtjänstens samlade boendeinsatser utgörs cirka en tredjedel av boendeinsatser till personer med missbruksproblem.

Utöver detta fick drygt 1 900 personer heldygnsdygnsvård i hem för vård och boende (HVB) eller familjehemsvård enligt SoL. (Se figur 25)


ASI

Både socialtjänsten och sjukvården använder ASI  (Addiction Severity Index). Det är en standardiserad intervjumetod för att bedöma behov av insatser för personer med alkohol- och narkotikaproblem.  Det är dock oklart hur representativ ASI är för alla klienter inom socialtjänsten eftersom bara ett urval klienter intervjuas. Utvärderingar med hjälp av ASI, som redovisas i Socialstyrelsens rapport, visar precis som sjukvårdens patientregister att narkotikaproblemen ökar och alkoholproblemen minskar under 2010-talet.

Den vanligaste huvuddrogen och det som ökat mest är olika lugnande medel eller sömnmedel. Näst vanligast är cannabis och missbruk av flera substanser i kombination. För heroin och metadon (opioider) syns däremot en minskning sedan 2009. (se figur 22).

 

Den frivilla institutionsvården
Rapporten visar att den frivilliga institutionsvården minskar. Från 18,6 individer per 100 000 invånare under 2009 till 16,5 individer per 100 000 under 2019. Minskningen blir egentligen större än så, eftersom även vårdtiden minskat från 115 dagar till 102 dar under samma tid.

 

Kriminalvården
Sex av tio klienter, 58 procent, av dem som var inskrivna på anstalt 1 oktober 2019, bedömdes ha någon form av missbruk eller beroende. Narkotikamissbruk var vanligast med 36 procent, blandmissbruk oräknat. Många av internerna erbjuds behandling. Bland intagna på anstalt eller frivården fullföljde 3 953 intagna ett behandlingsprogram, varav 1 344 för narkotika. Det är en mycket högre andel jämfört med hur många med narkotikaproblem som söker hjälp när de inte sitter i fängelse.

Kriminalvården – där trängsel ökat med allt fler intagna – vill i en ny satsning höja andelen som går i olika program än mer, (både vad gäller breda insatser mot våld, sexövergrepp etc. och för beroende). Men nyligen togs beslut att lägga ner tolvstegs-behandling innanför murarna vilket använts med ganska bra resultat sedan 1990-talet, (se Drugnews-artikel).

Hur stort är mörkertalet?

ANDTS-samordnaren Lina Pastorek på Socialstyrelsen vill inte spekulera i hur stort mörkertalet är utifrån de 33 535 personer som finns registrerade i patientregistret för narkotikarelaterade diagnoser. Någon sådan kartläggning är inte gjord på länge. Senast var Missbruksutredningen från 2011 som gjorde en skattning av antalet personer med missbruksproblem, (55 000 personer skattades då ha missbruk/beroende av narkotika och 780 000 personer över 18 år ha alkoholproblem, varav 330 000 ha ett beroende).

–  I Socialstyrelsens rapport visar vi den information som finns inom området, och samtidigt svårigheterna på det här området. Att vi har för lite data, olika data, och glapp i datan är ett dilemma när vi försöker beskriva helheten. Däremot har vi en relativt bra bild över tendenserna inom det senaste decenniet, säger hon.

Flera röster har höjts senare tid om behov av att en ny bred kartläggning över missbrukets omfattning i Sverige borde göras.

Tema: VÅRDEN

MISSBRUKSVÅRD…

… en rättighet? Privat eller offentlig? Kommun eller region? Risken stor för sköra samsjukliga personer bollas runt mellan institutioner som inte tar ansvaret. Ett huvudmannaskap för beroende- och psykiatrin utreds, och tillsynen av barn- och ungdomspsykiatrin ska stärkas. Men en översyn av svenska narkotikapolitiken och ta fram underlag för en nollvision mot narkotikadödsfall och fokusera mer på behandling och prevention, som riksdagen uppmanat regeringen att göra, har våren 2021 ännu inte påbörjats.

Läs mer

Annonser