Det var hälsominister Bent Høie (Høyre) och Venstres ledare Guri Melby,  kunskapsminister i regeringen, som vid lunchtid i fredags lade fram regeringens förslag för en ny reform. Narkotikainnehav ska fortfarande vara förbjudet, men vara straffritt.

Det bygger på Rusreform-utredningen som i december 2019 föreslog att Norge ska gå ”fra straff till hjelp” och flytta narkotikafrågan från justitie till hälsovården. Där ingår förslag att avkriminalisera användning, köp, innehav och mindre mängder narkotika – och ersätta straff och böter med obligatoriska uppföljningsmöten i kommuner (med tydlig portugisisk förebild).

Men utredningen ville inte ge några konsekvenser om personen som tagits med droger inte uppfyller mötesplikten att infinna sig och tala om framtid och vårdbehov.

Dessutom ville utredningen att en brukare skulle kunna ha förvånande stora mängder på sig straffritt – exempelvis fem gram vardera av heroin kokain och amfetamin. Tre kartor LSD, ett gram ecstasy och 15 gram cannabis, (samt 50 gram russvampar, två kilo khat, 25 rusdoser läkemedel). (Men regeringen vill nära halvera dessa mängder, se fakta nederst*).

Rusreformens förslag har diskuterats ett år och tongångarna stundtals varit höga. De flesta är överens om att beroendesjuka inte ska straffas, utan erbjudas bättre vård.

Men några kritiker anser att grava beroende använts i debatten för att skjuta på för avkriminalisering och i förlängning legalisering. Medan förebyggande insatser och ungdomar som bara experimenterar glömts bort.

Flera norska expertorgan och föreningar har även varnat för att en avkriminalisering kommer leda till att droger blir mer tillgängligt och fler unga riskerar börjar använda dem om samhället inte ger tydliga signaler att droger är farligt. En namninsamling ordnades ifjol av ideella föreningar om att stoppa delar av rusreformen och mer värna ungdomar, satsa mer på förebyggande insatser och säkerställa att så få som möjligt börjar med droger.

Polisen tror förslaget kan göra det svårare att ingripa och kontrollera misstänkta och langare, som kan se till att inte ha mer doser till försäljning på fickan än mängderna för ”eget bruk”.

Drogrestriktiva nätverket Actis tycker att förebyggande och vårdinsatser glöms bort i rusreformen och att kommuner inte har resurser för att sköta sin del i uppföljningen.

– Det blir ett teoretiskt papper om inte resurser följer med till kommunerna. 45 minuters samtal räcker inte för att förändra och föräldrar måste få vara med. Och polisen måste få möjlighet att kunna ingripa vid misstänkta narkotikabrott, sa Stig Erik Sørhem på Actis som informerade om rusreformen på ett digitalt möte i torsdags som Drugnews besökte.

Han berättar att övergång till mer skadereducerande drogpolitik pågått länge i Norge, med sänkta straff och infört läkemedelsassisterad behandling, dela ut motgiftet naloxon, har sprutrum, konsumtionsrum, prövar heroinutdelning.
– Trots detta ligger Norge fortfarande högt i överdostoppen i Europa, sa han.

Vid en pressträff i Oslo i fredags, så presenterades slutligen norska regeringens förslag. Det var Bent Høie (Høyre) och Venstres ledare Guri Melby som presenterade regeringens förslag.

– Det är den viktigaste socialpolitiska reformen i modern tid, sa Guri Melby.
– Vi vill få bort stigma kring drogberoende och ta bort straffansvaret för de beroende. Vi är inspirerade av Portugals väg. Mänskliga rättigheter ska ligga till grund för politiken, sa hon och tackade brukarorganisationer som guidat politiker till förslaget.

Mindre innehav ska alltså vara förbjudet även i framtiden i Norge, men inte vara straffbart, underströk Bent Høie vid presskonferensen.
– De som upptäcks med droger av polisen ska hänvisas till möte med kommunal nämnd. Där ska de erbjudas behandling och stöd, men det ska vara frivilligt, sa han.

Men var gränsen för straffritt droginnehav bör dras har debatterats mycket senaste året.
– Det är en svår gränsdragning. Man vill inte sätta gränsen så lågt att människor fortsätter att bli straffade, men å andra sidan får de inte sättas så högt att de som säljer droger kan utnyttja det, sa Bent Høie.

Norska regeringen föreslår därför lägre tröskelvärden än utredningen (se fakta*) och att få ha högst tre olika substanser på sig för ostraffat innehav. En avgift på högst 2400 norska kronor inför för den som inte dyker upp på det obligatoriska uppföljningsmötet i kommunen. (Men ingen avgift för gravt beroende eller för de med svag ekonomi och livssituation).

Hälsoministern var lång tid för en restriktiv narkotikapolitik, men svängde. Han tackade aktivister och brukare som hjälpte honom att mer ”se de utsatta i samhället”. Exempelvis aktivisten Arild Knutsen, leder Föreningen för human narkotikapolitik, som kämpat för droganvändarnas rättigheter. Høie nämnde även nestorn och AP-politikern Thorvald Stoltenberg som efter att dottern Nini hamnat i missbruk, tänkte om och började förespråka en mer human drogpolitik och harm reduction.

– Tiden var inte mogen då för en avkriminalisering, men det är den nu. Nu är det dags att ändra historien, sa Bent Høie på den direktsända pressträffen.

Möjligheten för regeringen att få genom reformen i Stortinget är dock osäker.
Regeringspartnern Kristelig Folkeparti tycker rusreform-förslaget är fel. ”Vi önskar hälsostöd, men vill inte flytta frågan från strafflagen. Jag hoppas att oppositionen griper in. Det är inte vårt förslag, men kommer att stödja det ändå, sa KrF:s partiledare Kjell Ingolf Ropstad i en intervju i VG i torsdags kväll.
– Jag blev överraskad över hans uttalande, men hela regeringen står bakom reformen, en del bara lite längre bak, sa Høie om uttalandet och log.

Regeringspartierna Høyre och Venstre är alltså för rusreformen och en avkriminalisering, medan KrF verkar komma stödja motvilligt. I oppositionen är Fremskrittspartiet och Senterpartiet klart emot – SP kallar förslaget ”ett presentpaket till gängen”, medan Arbeiderpartiet är mer splittrat.

Narkotikadebatten i Sverige kan påverkas av processen i Norge.
Fler politiker har börjat föreslå en liberalisering utifrån portugisisk och norsk väg. Särskilt mot bakgrund av Sveriges höga narkotikadödlighet och att gängskjutningar ökat trots att vi har en förhållandevis restriktiv strategi.

I en radiodebatt i fredags morse i P1 Morgon i Sveriges Radio om norska vägen deltog Karin Rågsjö (V) och Kristina Nilsson (S), båda i riksdagens socialutskott. Riksdagen gav ifjol ett tillkännagivande till regeringen att ta fram underlag för nollvision för narkotikadödsfall och fokusera mer på behandling och förebyggande åtgärder.

Vänsterpartiet vill avkriminalisera och menar att ”dagens politik dödar”.
– Vi måste våga se till helheten, förändra politiken och gå från att ha en livsfarlig för de beroende till att hjälpa dom, det är det som Norge försöker göra. Vi vill avkriminalisera eget bruk, alltså när man har narkotika i blodet, men inte tillåta att ha det på sig. Där är det norska förslaget inte så supervettigt, sa hon.

Rågsjö anser att en svensk utredning även bör utreda avkriminalisering och se över hur konsumtionsförbudet fungerat, (möjliggör för polisen att begära drogtester och var tänkt bidra till tidig upptäck av unga som prövar droger).

Kristina Nilsson sa att Sverige behöver bli bättre på vård och behandling för narkotikaanvändare. Men är emot en liberalare drogpolitik.

– Lite tråkigt att vi genast hamnar i avkriminaliseringsbegreppet. Vi tycker det skulle bli en förödande signal till unga människor att det är okey att använda narkotika. Det tycker vi väger tyngre.
– Men vi ska naturligtvis följa hur det går i andra länder och se om vi kan lära oss något, sa hon i radion.

Nilsson betonade att den höga dödligheten i Sverige ”är ett misslyckande”. Men att det är ”en spretig bild” i omvärlden där olika länder som avkriminaliserat har fått såväl högre (ex. Kroatien, Estland, Slovenien, Spanien) som lägre dödstal (Belgien, Tjeckien, Italien) efteråt.

• Svenska regeringen har ännu inte tillsatt någon utredning för att se över narkotikapolitiken och hur dödligheten kan minska.

 *Fakta: Mängder droger som norrmän kan inneha utan straffas, enligt norska regeringen: 2 gram heroin, kokain eller amfetamin. En ”karta” LSD, 0,5 gram ecstasy, 10 gram cannabis, 20 gram russvamp (psilocybin), 0,5 kilo växtdrogen khat. Innehav av högst tre olika substanser för att slippa straff, enligt norska regeringsförslaget.