Hur SVT gång på gång låter en så viktig fråga bli misshandlad genom ett hopplöst programformat är svårt att förstå.

Det blir inte bättre av att själva utgångspunkten för programmet baseras på felaktigheter och en programledare som väljer att undvika kritiska kontrollfrågor och istället verkar driva en egen agenda.

”Siffrorna pekar åt fel håll”, ”Knarkandet ökar”, ”Överdoser ökar”, ”En av Europas strängaste lagstiftning”*. Så inleder programledaren Magnus Thorén föreställningen. Underförstått är att den nuvarande narkotikapolitiken har misslyckats och är orsaken till den höga narkotikadödligheten. Psykiatriprofessorn och mansplainern Markus Heilig förstärker bilden med att påstå att Sverige har en ”unikt repressiv” politik och vill se en avkriminalisering för att minska dödligheten.

Hur är det då med programledarens påståenden?

”Europas strängaste lagstiftning”

En genomgång av narkotikalagstiftningen i länder i Europa av det Europeiska narkotikacentret EMCDDA visar att Sverige ligger i mitten av EU-ligan när det gäller straffsatser för narkotikabrott.

Sverige har inte Europas strängaste lagstiftning eller en unikt repressiv politik som Markus Heilig gör gällande.

Det som skiljer Sverige från många andra länder är det så kallade konsumtionsförbudet som gör det möjligt för polisen att ingripa och vid misstanke om påverkan låta genomföra kroppsbesiktning, ett drogtest. Påföljden för ett sådant ringa narkotikabrott är böter. Gäller det unga kopplas socialtjänsten in.

Heilig förklarade att polisens möjlighet att ingripa är ett hinder för att söka vård. Mamman Linda som mist sin dotter kunde i stället i programmet stillsamt berätta att det var just polisens ingripande som hjälpte dottern och att socialtjänsten först då gjorde något. Ingen reaktion från programledaren på den intressanta upplysningen.

”Knarkandet ökar”

Här valde programledaren att visa en graf över hur cannabis- och kokainanvändningen i åldrarna 15-34 har ökat åren 2001 till 2020 i Sverige. Men hur ser hela bilden ut?

Den ökning som skett gäller unga vuxna. Men sett till hela befolkningen ligger Sverige långt ner i EU-ligan.

Bland skolelever har narkotikaanvändningen legat på en stabilt och i europeisk jämförelse mycket låg nivå de senaste 20 åren. I den sameuropeiska ESPAD-undersökningen ligger svenska skolelevers narkotikaanvändning på 31:a plats av 35 länder.

I stället för programledarens underförstådda slutsats att ”knarkandet” ökar trots den förda politiken och att den därför misslyckats är en annan slutsats möjlig att dra.

Narkotikautvecklingen bör ses mot bakgrund av en internationell normaliseringstrend, särskilt när det gäller cannabis och en ökad tillgänglighet, inte minst genom internet. Då kan slutsatsen snarare bli att den restriktiva politiken trots detta ökade tryck varit relativt framgångsrik, såtillvida att användningen bland ungdomar inte ökat och att ökningen bland unga vuxna varit begränsad.

”Överdoser ökar”

Förutom det direkt felaktiga påståendet att dödligheten i överdoser ökar visar programledaren sedan en graf över dödligheten i olika länder i Europa och där Sverige ligger högst. Även här är den underförstådda slutsatsen att narkotikalagstiftningen är orsaken.

Att Sverige har en jämförelsevis hög narkotikadödlighet är ingen nyhet, men att den minskat sedan 2015 förefaller inte bekymra programledaren som istället med allvar i rösten förklarade att den istället ökade. Det hade ju annars varit intressant att diskutera varför den minskat.

Trots att alla experter som sysslar med narkotikadödlighet och även EMCDDA påpekat att rapporteringen av dödsfall har stora brister, i många länder inte är tillförlitlig och att jämförelser därför är mycket vanskligt att göra, så väljer programledaren att bortse från detta och presenterar grafen som vore det en sanning.

Även det faktum att 89 procent av de som dör en narkotikarelaterad död tidigare varit i kontakt med vården i någon form hade förbigått programledaren. Det är annars en intressant information som visar att människor vågar söka vård trots Markus Heiligs återkommande tes om att människor inte vågar söka vård av rädsla att bli straffade. Men det talar också för att problemet snarare ligger hos vården än i narkotikalagstiftningen.

Att den lagen skulle vara orsaken till problemen och bristerna i vården och en avkriminalisering därför vara lösningen är mindre troligt.

Avkriminalisering och Portugalhistorien

Programledaren föreföll också vara övertygad om att en avkriminalisering är bra idé och fick eldunderstöd av en norsk högerpolitiker. Markus Heilig instämde och höll fram Portugals avkriminalisering som exempel.

Men den kritiska frågan om det överhuvudtaget finns några belägg för att narkotikadödligheten minskar vid en avkriminalisering ställdes aldrig. Lite research hade räckt för att upptäcka hur det ligger till.

En jämförelse mellan lagstiftningen och utvecklingen av narkotikadödligheten i länder i Europa visar att något samband mellan avkriminalisering och narkotikadödlighet inte finns.

Hade han läst journalisten Pierre Anderssons rapport Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi säga om Portugal? hade han dessutom upptäckt att bilden av Portugal är mer komplicerad än vad Markus Heilig vill se och att bokföringen och rapporteringen av dödligheten i Portugal har mycket i övrigt att önska. Därtill har den ökat under senare år.

Legalisering

När sedan Liberala Ungdomsförbundets ordförande Romina Pourmokhtari ska förklara hur en tänkt legalisering av cannabis ska se ut dyker en ny verklighetsfrämmande idé plötsligt upp. Från att tidigare torgfört idén om att sälja cannabis genom licensierade butiker var nu tanken att läkare ska skriva ut cannabis på recept och försäljning ske genom apoteket. Samtidigt hänvisar hon till förebilderna Kanada och amerikanska delstaten Colorado, som har en kommersiell modell med försäljning i butiker, knappast apotek.

Programledaren hade här kunnat be om ett förtydligande om LUF menar att läkare som annars bara får förskriva godkända läkemedel på vissa indikationer verkligen får skriva ut cannabis för ”nöjesbruk” på recept. En modell med förskrivning av godkända läkemedel inom sjukvården och försäljning genom apotek är knappast en legalisering.

Programledaren hade också kunnat fråga Romina Pourmokhtari om hur hon förklarar att cannabisanvändningen i Colorado är sex gånger högre och i Kanada nästan sex gånger högre än i Sverige. Samtidigt som narkotikadödligheten i Colorado är mer än dubbelt så hög och nästan fyra gånger högre i British Columbia i Kanada jämfört med Sverige. Båda har infört den politik LUF efterlyser.

En upplysning hade också kunnat vara att cannabisanvändningen i delstater i USA som legaliserat generellt ligger på en betydligt högre nivå än i delstater med förbud och har en högre ökningstakt.

Men några sådana kritiska frågor ställdes inte. Om det beror på lathet och bristande research hos redaktionen eller ett medvetet val ska vara osagt, men likväl är det närmast ett journalistiskt haveri.

Valet att bjuda in tidigare ravegeneralen Anders Varveus att berätta om hur han använder narkotika och vill legalisera all narkotika med en åldersgräns på 15 år som enda regel passade därför bra in i regin.

Narkotikadebatten är viktig och många frågor behöver ställas. Men programmet ”Sverige möts” uppfyllde alla kriterier för ett uselt och tendensiöst program. Inget nytt således under SVT-solen i den här frågan.

• Fotnot*: Två felaktiga påståenden i programmet citerades felaktigt och har ändrats i texten ovan efter påpekande från SVT. ”Alla siffror…” ska vara ”Siffrorna” och ”Europas strängaste narkotikalagstiftning” ska vara ”En av Europas strängaste”. Beklagar detta.
Jag har samtidigt framfört att det vore rimligt av SVT att också rätta de direkt felaktiga och missvisande påståenden som inledde programmet. Ett av dessa var att narkotikadödligheten ökar när den i verkligheten minskat sedan 2015. SVT:s programledare har meddelat att man inte har för avsikt att göra någon rättelse, utan anser att man har täckning för sitt påstående trots att fakta visar motsatsen.

STAFFAN HüBINETTE
– lärare och Årets förebyggare 2017