DUBLIN Både hälsovård och lagstiftning behövs för att förebygga och minska narkotikarelaterade problem och skydda folkhälsan. Det visar en studie om hur Irlands myndigheter lyckades stoppa s.k. head shops-butiker som sålde oklassade psykoaktiva droger till allt fler ungdomar.
I tidskriften Irish Journal of Psychological Medicine publicerades alldeles nyligen en rapport om hur det gick till när Irland för tio år sedan effektivt minskade missbruket av nya psykoaktiva droger/substanser (NPS), vilka ibland kallas nätdroger.
Författaren till rapporten är Bobby Smyth. Han är psykiater, lärare vid Trinity College i Dublin och har nyligen doktorerat om hur yngre drogmissbrukare reagerar på behandling. Han arbetar med behandling av ungdomar som har drogproblem i Dublin.
I den nu publicerade rapporten redogör Smyth för att det i Irland i slutet av 2009 växte upp butiker (”head shops”) som sålde nätdroger helt öppet baserat på att de inte var narkotikaklassade och därför lagliga. I maj 2010 fanns över ett hundra butiker. Kunder strömmade till och NPS-bruket blev mycket omfattande i Irland. Detta ledde till några dödsfall, men framförallt rapporterades om skadliga effekter såsom psykoser, kramper, hjärt- och kärlproblem. Våldsamt beteende rapporterades också.
Folk protesterade mot NPS-butikerna och krävde att de skulle stängas. Detta hände mitt i en allvarlig ekonomisk kris i landet och stämningarna var mycket upprörda. I några fall sattes till och med butiker i brand. Allt detta väckte givetvis mycket uppmärksamhet i media och head shop-frågan blev politiskt viktig.
Något år senare gjorde ett par drogpolitiska analytiker – Graham Ryall och Shane Butler – en översyn av händelserna och drog slutsatsen att allmänhetens reaktioner kunde beskrivas som ”moralpanik”, framprovocerade av mediauppmärksamheten och att det som sen följde var en seger för ”war on drugs”.
Det som de irländska politikerna gjorde var att de snabbt – utan någon egentlig remissrunda – förbjöd fler än 100 av de droger som såldes på NPS-butikerna. Ungefär hälften av butikerna stängde ner direkt. Men eftersom det finns så många möjliga syntetiska droger, med olika kemiska molekyler, som kan missbrukas fick lagstiftarna inte med alla, varför vissa fortsatte säljas i de återstående butikerna.
Då genomfördes en ny lag som förbjöd försäljning av psykoaktiva substanser för mänsklig konsumtion, oavsett om de hunnit bli förbjudna eller inte.
Trots att det inte alltid är så lätt att definiera en drog som psykoaktiv i domstol kom lagen att bli effektiv. De återstående butikerna slog igen efter vart eller började sälja andra produkter.
Kritikerna till förbudspolitiken menade att handeln bara skulle gå under jorden och att hälsoproblemen och skadorna skulle fortsätta som förut. Smyth visar i sin rapport att detta var en felaktig prognos. Visserligen fortsatte handeln till viss del på svarta marknaden, men på mycket lägre nivå. De hälsorelaterade problemen minskade gradvis i takt med att ”head-shop”-butikerna stängdes.
Irlands narkotikapolitik har haft ett tydligt harm-reduction-fokus (skadelindring) i 20 år. Flera aktörer hävdar att rättsapparaten inte har någon roll att spela i en hälsoorienterad narkotikapolitik. Smyth ifrågasätter detta i sin rapport. Han jämför med andra samhällsområden, såsom trafiken och den nu aktuella corona-pandemin, där inslaget av rättsliga åtgärder i båda fallen är en integrerad del av en hälsoorienterad politik. Ett annat exempel är att åtgärderna i Irland för att minska skador och död orsakade av skjutvapen innefattar förbud av så gott som alla vapen.
Smyth hävdar att sjukvården har som uppgift att tillhandahålla vård för de som fastnar i beroende, får psykiatriska problem eller andra skador av sitt droganvändande. Rättsapparatens roll är att förebygga och motverka både bruk och försäljning av olagliga droger. Allt detta i folkhälsans tjänst. En uppgift för samhället är att se till att de rättsliga reaktionerna är proportionerliga och att man definierar lägsta möjliga insatsnivå som samtidigt har effekt.
Det resonemang Bobby Smyth framför i sin rapport om hur lagstiftning och rättsliga insatser fungerade i Irland för att stärka folkhälsan är relevant för alla som deltar i eller följer den internationella narkotikadebatten.
Det är den eviga frågan som dyker upp överallt: ska vi satsa på vård eller rättsväsende – eller ska de vårdande insatserna och de rättsliga insatserna stödja varandra?
• Fotnot: Länk till studien ”Head shops and new psychoactive substances: a public health perspective” (avgiftsbelagt läsa hela).