Debatten i Salt Lake City, Utah, mellan senator Kamala Harris (Dem) och vicepresident Mike Pence (Rep) inför presidentvalet 3 november blev betydligt lugnare än den mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden veckan före.

Ämnen som coronapandemin (över 210 000 dödsfall i USA hittills), ekonomin och polisvåld dominerade debatten. Mot slutet förde Harris in även frågor om rätts-, rasism- och marijuana-frågor:

– Joe Biden och jag har talat om det här, jag vet vad jag talar om, jag har ju varit åklagare. Dåliga snutar är dåligt även för bra snutar. Vi behöver reformera polis- och rättssystemet i USA. .//. Vi ska upprätta ett register över poliser som bryter mot lagen. Vi kommer vad gäller rättsreformer avskaffa privata fängelser. Och vi ska avkriminalisera marijuana och avskaffa straffregistret för de som dömts för [mindre] marijuana-brott, sa hon.

Cannabisbolag i USA och Kanada vars aktier åkt rutschkana senaste året uppfattade det som positiva signaler och vände upp på börser och fredagen, exempelvis Aurora och Canopy steg mellan 10 och 13 procent i torsdags och mellan 6,5 till 24,5 procent i inledande handel i fredags, enligt Reuters.

Marijuanas rättsliga status har ändrats i flera delstater i USA. Idag tillåter 33 delstater cannabis för medicinsk användning och elva av dem har legaliserat även för nöjesbruk. I valet i november folkomröstar väljarna även om cannabis-förslag i fem delstater till (Arizona, New Jersey, Mississippi, Montana och South Dakota).

Men cannabis är fortfarande reglerad federalt i narkotikalagen, vilket retar cannabis-vänner och försvårat en kommersialisering för marijuana-industrin.

Befolkningen har dock svängt rejält om cannabis. 1969 stödde 12 procent av befolkningen en legalisering och 84 procent emot, ifjol var tvärtom 67 procent för och 32 procent emot. Bland republikanska väljare ville 2019 över hälften (55 procent) legalisera och 78 procent bland demokrater, enligt Pew Research Center.

Men Republikanska partiet väntas inte vid en presidentseger lätta på cannabis status framöver, även om det finns visst stöd även bland deras väljare. Donald Trump dricker inte alkohol och har uttryckt skepsis emot ”substansanvändning” av olika preparat och varnat för ökade hälsoskador.

Demokraterna har haft flera kandidater som förespråkat legalisering, särskilt Bernie Sanders – populär hos fler unga – som hade ett särskilt program för det innan han steg av. Presidentkandidaten Joe Biden har hållit emot legaliseringsivrare i sitt parti, men kan tänka sig avkriminalisering, lindrigare påföljder för mindre innehav av cannabis och att tidigare cannabisdömda stryks ur registret om inget våld förekommit.

Kamala Harris har haft en ganska hög profil i cannabisfrågan.
Hon berättade i en intervju 2019 (radioshowen Breakfast Club, via CNN) att hon stödde en legalisering i landet av cannabis och berättade även att hon rökt drogen under college-tiden (”och jag inhalerade” skrattade hon). Men hon verkar bromsat ner från legalisera till avkriminalisera under valrörelsen.

Hon var tidigare åklagare i Kalifornien. Under hennes tid utdelades över 1 900 marijuanarelaterade domar, fler än hos hennes företrädare, men att bara några dussin av dem ledde till fängelse, har hon själv understrukit, enligt tidningen Forbes.
Hon har senare år stött lagförslag för att amerikanska banker ska få göra affärer med cannabisföretag utan att straffas (Safe banking act). Och stöder även More act, som vill ta bort cannabis från federala kontrollistan (Controlled Substances act), underlätta för delstater ha egna drogpolicys, låta veteraner få marijuana-recept, ge coronastöd till cannabisbutiker i delstater som legaliserat, med mera. Frågan varit upp i kongressen, men demokraternas ledare i Representanthuset sköt upp omröstning om förslaget förra månaden med hänvisning till valet och corona-krisen.

Vem som vinner presidentvalet återstår att se. En seger för åldrige Biden, 78, kan ge Kamala Harris, snart 56 år, som vicepresident utrymme, frågan är dock om hon i den rollen skulle stötta legaliseringsrörelsen.

Trump, 74 år, ligger hittills efter i opinionsundersökningar. Han blev sjuk i covid-10 efter den stökiga valdebatten med Biden förra veckan och fördes till sjukhus. Han har tillfrisknat och återvänt till Vita huset och valkampanjen med till synes full energi.
Två ytterligare debatter mellan dem både är planerade, men är osäkert om det blir av. Arrangörerna vill på grund av smittriskläget köra dem digital istället. Något som Trump inte accepterar att ”slösa sin tid på”.
– Att sitta vid en dator och debattera, det är löjligt. Och så kopplar de bort en när som helst, säger han till Fox News.

Sent i fredags kväll meddelade kommittén att presidentdebatten den 15 oktober helt ställs in.