– Vi står inför en tuff utmaning att komma år de kriminella nätverk som ägnar sig åt smuggling. Dagens lagstiftning ger oss inte de befogenheter vi behöver för att arbeta effektivt mot den organiserade brottsligheten. Därför vill vi nu se en samlad översyn av den lagstiftning som styr vårt arbete, säger generaltulldirektör Charlotte Svensson i en kommentar.

I onsdags släppte Tullverket en lägesrapport, ”Lägesbild organiserad brottlighet 2020” (pdf-fil, 29 sidor),  om hur organiserade brottslighet blivit mer global, sofistikerad och kopierar legala affärsmodeller – för att minska risker för upptäckt och maximera vinster från smuggling av exempelvis vapen, alkohol, tobak, narkotika med mera.

Krypterade tjänster gör att smugglare kan kommunicera mer ostört och specialister på olika brottsmoment säljer sina tjänster åt de löst sammansatt nätverken. Samtidigt försöker smugglarna kontrollera hela kedjan och använder olika transportflöden. Bland annat i godstrafiken och näthandeln.

Men risken är liten att upptäckas i posttrafiken som hanterar cirka 75 000 försändelser från utlandet varje dygn.

Tullverket brottades länge med minskad bemanning, men de senaste åren har riksdag och regering avsatt mer resurser igen och några fler kunnat anställts. Idag arbetar cirka 2100 personer i Tullverket, men bara en mindre del med gränskontroll.

En annan bromskloss har varit en föråldrad lagstiftning. Smugglingslagen är 20 år,  och andra bestämmelser är äldre, dessutom används regler från olika lagområden.

Idag kan tullen inte hjälpa polisen med tvångsåtgärder vid husrannsakan, utan åklagarbeslut. Och får inte heller beslagta stora summor kontanter som påträffas vid gränsen vid misstänks penningtvättbrott.

– Att brottsbekämpande myndigheter kan samarbeta effektivt på fältet är viktigt i kampen mot den organiserade brottsligheten. Dagens lagstiftning är snårig och svår att tillämpa. Det leder i vissa fall till oklarheter om var gränserna för våra befogenheter går och det begränsar våra möjligheter att utföra vårt uppdrag, säger Charlotte Svensson.

En del förändringar är dock på gång. I november får tullen nya befogenheter som gör att myndigheten får inleda förundersökning mot innehav och bruk av narkotika, och innehav av doping, utan att behöva invänta polis.
Från december kan tullen agera snabbare och utreda mot vapensmuggling när det jämställs med vapenbrott. Och nya lagändringar är på gång för att tullen ska kunna ingripa mot stöldgods på väg ur landet.

Men det riskerar att bli påbyggnader i ett redan snårigt regelverk. Det behövs tydligare regelverk om var gränser för tullens befogenheter går, menar tullchefen som vill att lagstiftningen ses över och samlas i en tullag för att bli mer sammanhållen och effektiv.
Idag har Polisen en polislag och kustbevakningen en egen lag, men tullen saknar en sådan.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är ansvarig för tullfrågor i regeringen och håller med tullchefen:
– Jag delar helt Tullverkets uppfattning här, vi har gjort en lång rad förstärkningar de senaste åren av Tullverkets befogenheter och det är klart att det är läge att ta ett steg tillbaka och fundera på hur man kan göra ett mer sammanhängande regelverk, säger hon till Sveriges Radio.

• Under corona-pandemin när gränser stängdes för privatpersoner, så har en del av smuggeltrafiken styrts över till godstrafik och postflödet. Under mitten av mars till mitten av september i år, så beslagtog tullen rekordmycket cannabis (nära 1,3 ton) och 130 kilo kokain, betydligt mer än vad som stoppades under hela fjolåret. Dessutom upptäcktes 127 kilo amfetamin och tio kilo heroin.
”Att vi snabbt flyttade fokus till godstrafiken i våras har gett goda resultat”, sa Charlotte Svensson om beslagsstatistiken i ett pressmeddelande i slutet av september.