Det betyder att 362 tillståndshavare inte fick ett enda besök under 2018 i regionen, enligt rapporten ”För många tillstånd, bristande tillsyn?” av Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland och Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågan (SLAN).

– Det finns stor utvecklingspotential inom detta område. Vi vill se fler tillsynsbesök, mer inre tillsyn och mer utbildning till serveringspersonal. Det bidrar till ett tryggare och trevligare nöjesliv, samtidigt som folkhälsan värnas, säger Jan Linde, ordförande för Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland, på en presskonferens via webben i måndags.

Rapporten konstaterar att tillstånd för alkoholservering ökat kraftigt i landet senaste 30 åren, från cirka 3 500 stadigvarande tillstånd till cirka 15 000 år 2018 (servering till allmänhet och slutna sällskap).
I Västra Götaland har antalet alkoholtillstånd åren 2011–2018 ökat med 421 till 2 289, samtidigt som kommunernas heltidstjänster för tillsyn minskat med 8,4 tjänster, enligt Folkhälsomyndigheten.

Enligt en enkät i rapporten som besvarats av 43 av de 49 kommunerna i Västra Götaland, så besökte nära en av fem kommuner inte alla tillståndsinnehavare i sin kommun år 2018. Omräknat gjordes inte tillsyn i 362 alkoholserveringar alls det året i regionen. Trots att målet är att minst ett tillsynsbesök ska göras per år.

Bara nio av kommunerna som svarade har en alkoholpolicy som följs upp varje år och lika många erbjuder inte utbildning i ansvarsfull alkoholservering ens en gång per år. I snitt hade de flesta krogar i regionen hade nattöppet till 02.

Av de femton kommuner med flest alkoholtillstånd i relation till invånare, så sticker nio småkommuner i regionen ut som har många sommarturister. (Flest krogar per invånare hade Sotenäs, Tanum och Strömstad, minst andel hade kommunerna Partille, Ale och Lilla Edet. Snittet var drygt 16 tillstånd per 10 000 invånare, största kommunen Göteborg hade nära 19 tillstånd per 10 000 invånare).

Det riskerar göra det svårare att klara balansen och låta alkohollag och folkhälsa väga tyngre än lokala näringslivsintressen, enligt rapporten.
I radioprogrammet Kaliber visade en undersökning ifjol att hälften av tillfrågade alkoholhandläggare angav att politiker i beslut om serveringstillstånd ofta lät näringsintressen gå före alkohollagen. Och en av tre handläggare svarade att de upplevt hot och våld i sin yrkesutövning.

Vanligaste orsaken till att serveringstillstånd dras tillbaka är brister i ekonomin, men hela 43 procent av kommunerna i enkäten gör ingen s.k. inre tillsyn, kontroll av hur tillståndshavaren sköter skatter och avgifter. 35 av kommunerna skulle vilja ha mer kunskap om ekonomisk granskning och tio kommuner efterlyser bättre samarbete med Skatteverket.

– Mer tillsyn behöver göras och det skulle även göra stämningen trevligare på restauranger, barer och caféer. När ställena följer alkohollagen så minskar både servering till unga under 18 år, och våld och kriminalitet. Det skulle även minska kostnader i samhället och värna folkhälsan, säger Jan Linde.

• Ni vill väl som nykterhetsorganisationer torrlägga krogarna helt?
– Nja, det kunde vara bra att stoppa alkoholservering under corona-epidemin. Men i övrigt driver vi inte det. Seriösa serveringar som sköter sig och minskad tillgång på alkohol ökar tryggheten, svarar Jan Linde (se även Drugnews-artikel i fredags).

I helgen uppmärksammade socialborgarrådet i Stockholm Jan Jönsson (L) att krogar med skral ekonomi har börjat köpas upp av kriminella aktörer i skuggan av corona-pandemin.
– Genom utökad inre tillsyn skulle kommunerna kunna försvåra att krogar använder svart arbetskraft och tvättar pengar. Det blir ju annars osund konkurrens för de krögare som sköter sig, säger Håkan Eriksson, tillförordnad generalsekreterare på SLAN, till Drugnews.

I rapporten lyfts behovet av att minska serveringstillstånd för att minska tillgången till alkohol och därmed öka folkhälsan. Men även att kommunernas tillsyn blir självfinansierad genom att ta ut årliga avgifter av tillståndsinnehavarna baserat på omsättning.

Det har föreslagits i Borås vad gäller alkoholtillsyn, men frågan har skjutits upp efter beslut i vår i kommunfullmäktige. ”Detta efter lobbying från näringsbranschen. En besvikelse”, enligt Håkan Eriksson som även är lokalpolitiker (C) i Borås.

Den kommun som gett flest alkoholtillstånd till serveringar, i jämförelse till invånarantal, är Sotenäs i Bohuslän med drygt 9 000 fasta invånare och 56 tillstånd. Med populära ställen som Smögen och Kungshamn kommer många sommargäster och ökar trycket. Tidigare arbetade handläggaren halva tiden även i Tanums kommun, tvåa på listan. De två har nära lika många alkoholtillstånd vardera, det är allt från lunchrestauranger till nattklubbar, flera med öppettider efter 01.

– Det har tidigare varit svårt att hinna besöka alla, men från februari i år så arbetar jag heltid i Sotenäs. Jag räknar med att besöka varje ställe, helst flera gånger i år. Sommaren är ju högsäsong här, men nu har vi ju coronakrisen, så återstår att se hur det blir i år, säger alkoholhandläggare Elinor Östlin till Drugnews.

Hon anmärker på brister om exempelvis fylleri och ekonomisk skötsamhet på ställen, men har hittills inte återkallat något tillstånd under de två år hon arbetat i kommunen.
Hon har inte heller känt sig hotad i sitt jobb som handläggare.
– Nej, inget allvarligt, men visst blir vissa upprörda när brister och anmärkningar påtalas och när handläggningen drar ut på tiden så klart. Men jag får bra stöd av chefer och beslutsfattarna i kommunen, säger hon.

Kommunen tar både en ansökningsavgift för tillstånd och en årlig avgift för tillsyn etc. baserad på hur stor omsättningen är för alkoholförsäljning. Något hon tycker är bra och gör att allt arbete runt serveringstillstånden blir självfinansierat av krogarna.

• Vad skulle mer underlätta ditt tillsynsarbete?
– Dels att få mer tid för besök – det fanns det inte förutsättning för tidigare med en halvtidstjänst, men från och med i år har jag fått möjlighet att arbeta heltid här i Sotenäs. Dels vore bra om polisen kunde vara mer närvarande för återkoppling och vid tillsyn. Idag finns närmaste kommunpolis i Lysekil – men jag har ofta med mig någon från räddningstjänsten och/eller kommunens miljöavdelning vid tillsynsbesöken för att undvika ensamarbete, säger Elinor Östlin.

I måndags eftermiddag presenterade organisationerna bakom rapporten om tillsyn av alkoholtillstånd i Västra Götaland för bland andra kommunala alkoholhandläggare i landet och på Åland. Liknande rapporter är planerade i Småland, Blekinge och Skåne.