Förslaget – som föregåtts av läckor och beslutades i utskottet i torsdags – poängterar att fokus i nollvisionen bör ligga på att förebygga drogmissbruk, ”så att människor väljer att inte använda narkotika”. Men också att drogberoende får stöd och evidensbaserad behandling.

Socialutskottet vill att dagens narkotikapolitik utvärderas och att restriktiva politiken ”kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar”.

– Det är sensationellt att alla partier ställer sig bakom. Det är ett kollektiv arbete med motioner från olika håll. Förslaget ska diskuteras nästa vecka i kammaren, men jag utgår från att det här blir av, säger Karin Rågsjö.

Förutom Vänstern så har bland andra Centern, Liberalerna och delvis kristdemokraterna påskyndat förslaget.
– Vi har länge velat utveckla narkotikapolitiken och titta på dödstalen, vård och behandling, forskning, vad man kan göra och inte göra. Och även titta på kriminaliseringen och hur det fungerar i andra länder, exempelvis i Norge och Portugal, och ändå behålla en restriktiv narkotikapolitik, säger hon.

• Utvärdering av konsumtionsförbudet nämns inte i förslaget, (då frågan ligger hos justitieutskottet)?
– Vi i Vänsterpartiet tycker att det bör ingå i översynen. Saker och ting bör undersökas, kanske det visar sig att kriminaliseringen är jättebra och vi kan lägga ner de frågorna.

Men Vänstern vill som parti avkriminalisera narkotikabruket som infördes 1988.
I en ny Sifo-undersökning har dock konsumtionsförbudet stort stöd (se Drugnews-artikel), över 86 procent av de tillfrågade vill behålla förbudet och bland V:s sympatisörer i enkäten så vill 79 procent att det ska vara otillåtet att bruka narkotika.

– Det är inte min bild när jag är ute, de stöder vår linje. Vi vill inte att folk ska gå runt med små haschkulor eller heroin i fickorna, men man ska inte bli tagen av polisen om man är påverkad av narkotika, säger Karin Rågsjö.

Hon tycker sådana enkäter är tveksamma.
– Många vet inte vad konsumtionsförbud innebär. Man kan fråga sig vad som ska styra politiken – jag tycker det ska vara forskning och ligga på någon grund, inte på moral och vad folk bara tycker, säger hon.

Ett annat tillkännagivande till regeringen antogs i riksdagen förra våren om att se över hur vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman för att inte riskera hamna mellan stolarna. Men någon utredning har inte tillsatts ännu.
– Det måste följas upp bättre. Ingen proposition om narkotika och hälso- och sjukvård har kommit från regeringen senaste året, istället har frågor om gängvåld, kriminalitet, skärpta straff tagit över – regeringen måste bli mer lyhörd, anser Karin Rågsjö.

Debatt i riksdagen om socialutskottets förslag är planerat till onsdag nästa vecka.

KOMMENTAR/ Utskottets förslag till översyn av narkotikapolitiken välkomnas av bl. a Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och Narkotikapolitisk Center.

– Detta är i grunden klokt. Svensk narkotikapolitik har inte lyckats få ner konsumtionen och dödligheten behöver minska dramatiskt. Viktigt nu att lägga fokus på hela kedjan från upptäckt till avgiftning/behandling/vård till boende/arbete/fritid. Men samtidigt även möjliggöra förebyggande och tidig upptäckt med stöd för att sluta använda droger, säger Peter Moilanen, chef för NPC, till Drugnews.