Treårings död väcker fråga om föräldrarätt

En treårig flicka hittades förra veckan död i Norrköping. Nu har föräldrarna – som haft problem med missbruk och psykisk ohälsa, men återfått vårdnaden efter överklagat flickans fosterhemsplacering till domstol – häktats för vållande till annans död.

Flickan hade redan efter födseln placerats på fosterhem sedan socialtjänsten ansett att föräldrarna inte säkert kunde ta hand om henne och omhändertogs enligt lagen om vård av unga. Babyn hade visat tecken på abstinens, mannen utreddes för brott och båda föräldrarna led av omfattande psykisk ohälsa och missbruk, enligt en dom i förvaltningsrätten.

Men föräldrarna ville våren 2018 få tillbaka flickan, de ansåg att de fått ordning på sina liv. Det avslogs av såväl socialtjänsten som förvaltningsrätten. Föräldrarna hade fortfarande psykiska problem, vägrade lämna drogtester och modern medicinerade dagligen, rapporterar SVT Öst.

Föräldrarna gick vidare och överklagade till kammarrätten, som gick på föräldrarnas linje. Även flickans advokat intygade att hon hade utvecklats på ett bra sätt hos föräldrarna.

Domstolen ansåg inte det fanns ”en påtaglig risk” för flickan att flytta hem och hänvisade även till ett äldre prejudikat i Högsta förvaltningsrätten. Där konstaterades att föräldrarnas rätt till sitt barn var starkt och att överväganden som enbart är relaterade till risken för skada vid en separation från ett familjehem inte ska vägas in i bedömning av om vården ska upphöra”, (citat via Aftonbladet).

Flickan flyttade hem till föräldrarna förra våren. I julas kallades polisen till hemmet efter oroslarm. Förra veckan hittades hon död hemma. Enligt uppgifter i några medier hade hon varit död en tid. Nu har föräldrarna häktats på sannolika skäl misstänkta för vållat hennes död, men de hänvisar till en olycka.

Vad som faktiskt hänt återstår att se. Fallet är känsligt och komplext.
Det har väckt uppmärksamhet och känslor och frågan reses om var gränsen går mellan barns rätt till trygg omvårdnad och biologiska föräldrars rätt att återförenas med sitt barn.

Barnets rätt att må bra bör väga tyngre, särskilt sedan Barnrättskonventionen nu blivit svensk lag, anser flera och tycker att lagen ska ses över.

Pernilla Leviner Foto: Stockhomls Universitet

– I grunden så handlar det om att balansera återförening med trygghet och stabilitet för barnet. Men vår lagstiftning prioriterar faktiskt återförening i ganska hög grad, det trycker jag är ganska problematiskt, säger Pernilla Leviner, professor på Barnrättscentrum vid Stockholms Universitet, till SVT:s Aktuellt.

Hon tycker det är dags att ändra lagen:
– Jag tycker absolut att man behöver överväga att göra det. Det visar det här fallet och andra fall tydligt, säger hon till SVT och i P1 Morgon.

Frågan har återkommande diskuterats och utretts, exempelvis redan under socialberedningen 1980 och en senare översyn av LVU. Det tragiska Norrköpings-fallet kan leda till att politiker låter göra en ny lagöversyn och mer väga in barnets perspektiv och behov av skydd och stabilitet.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.

Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.

Läs mer

Annonser