Ifjol tog landets socialtjänster emot totalt 331 000 orosanmälningar om 180 000 barn som misstänktes fara illa. Det visar Socialtjänstens första kartläggning på området.
Kartläggningen omfattar 2018 och 80 procent av landets kommuner och stadsdelar har deltagit.
– Vi kan konstatera en stor ökning av antalet anmälningar de senaste tio åren, vilket bekräftas av kommunerna där man länge sagt att antalet anmälningar har ökat, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i en kommentar.
Studien visar att sammanlagt 180 000 barn kom till socialtjänstens kännedom ifjol genom sådana orosanmälningar, vilket motsvarar drygt åtta procent av alla barn 0-17 år. Flera anmälningar kan gälla samma barn. Anmälningar gällde oftare pojkar (55 procent) än flickor (45 proc.).
Två tredjedelar av anmälningar rör barn som är tolv år eller yngre och det handlar oftare om vårdnadshavarens problem än orsaker som gäller barnet själv. Var femte anmälan gällde våld i nära relationer.
Bland yngsta barnen (0-12 år) handlar anmälan ofta om omsorgssvikt och våld i familjen. Om psykisk ohälsa, beteendeproblem, kriminalitet och missbruk berör vanligare äldre barn och unga vuxna (13-20 år), enligt rapporten.
Bara 38 procent av orosanmälningarna (128 000) ledde till att en utredning startades.
– Alla anmälningar ska inte utredas, anmälningar är en indikation på oro för hur barnet mår och socialtjänsten gör sedan en bedömning av om en utredning ska inledas. Orosanmälningar är en möjlighet att fånga upp barn som far illa och ge stöd och hjälp så tidigt som möjligt, säger Olivia Wigzell.
Polis, förskola, skola och sjuk- och tandvården står för 60 procent av alla anmälningarna till socialtjänsten om barn. Polisen stod tidigare för en större del av orosanmälningarna, men ökad kunskap om anmälningsskyldighet gör att de ökat från andra håll.
Privatpersoner stod för knappt var tionde orosanmälan om barn, exempelvis om missbruk hos barnet eller föräldern, men kan även gälla vårdnadskonflikter.
Socialstyrelsen konstaterar att det finns skillnader mellan kommuner om hur anmälningar tas omhand och lyfter vikten av en mer enhetlig och likvärdig registrering, dokumentation och uppföljning.
• Rapporten ”Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa. Nationell kartläggning 2018”, (pdf-fil, 96 sidor).
Tema: BARNEN
De glömda barnen
fler måste upptäckas och få stöd
Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.
Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.