VICTORIA Den kanadensiska provinsen British Columbia ligger i världstopp när det gäller narkotikaöverdoser. Under 2018 dog 1 533 personer av illegala droger. Det är ungefär dubbelt så många dödsfall som i Sverige hos en befolkning som är mindre än hälften. Den överlägset vanligaste dödsorsaken är fentanyl-överdos.
Femte artikeln för Drugnews i Pelle Olssons reportageserie från Vancouver och British Columbia. Kanada – särskilt provinsen BC – är i mycket är Sveriges narkotikapolitiska motsats och röner intresse av såväl anhängare som kritiker till harm reduction och legalisering.
Alla plötsliga och oväntade dödsfall som inträffar utanför sjukhus i British Columbia utreds av BC Coroner Service. Presschefen Andy Watson förklarar för Drugnews medarbetare hur man arbetar.
– Förra året undersökte vi 6 000 sådana dödsfall. Det första vi tittar på är hur platsen ser ut. Om den döde har en injektionsnål i armen eller om det finns drogparafernalia (utrustning för att inta narkotika/red anm) runtomkring, eller ett vittne som såg vad som hände. Då klassificerar vi det initialt som misstänkt narkotikarelaterat dödsfall. Vi har ett protokoll vi går efter beroende på vilken typ av dödsfall det är. Vi ska ta reda på vem som dött, hur det gått till, var och när och under vilka omständigheter, berättar Andy Watson.
Rutinerna tycks vara likadana som i Sverige. Man räknar enbart illegal narkotika eller narkotiska läkemedel som inte är förskrivna samt blandningar med ordinerade läkemedel. Att flera droger är inblandade är det vanligaste, precis som i Sverige.
Det man redovisar i statistiken är enbart dödliga förgiftningar/överdoser i nära anslutning till drogintag, men inte där drogen varit en bidragande orsak. Huruvida det är en snävare definition av narkotikarelaterad död än hos oss är svårt att avgöra.
Dödsfallsutredarna på myndigheten, som har 75 heltidstjänster, fördelade på 150 anställda, ska också följa trender i samhället och i provinsen. Man utfärdar rekommendationer för att förhindra dödsfall.
Andy Watson hänvisar till en färsk rapport över narkotikadödsfallen i British Columbia, (Illicit Drug Toxicity Deaths in BC. 1 Jan 2009 – 30 Juni 2019, pdf-fil).
FENTANYL VANLIGAST VID DÖDSFALL
Tabellen nedan visar att dödstalen låg på ungefär samma nivå från början på 1990-talet fram till 2014: mellan 200 till 350 döda av narkotika per år i provinsen. Narkotikan skördade sedan allt fler dödsoffer under de kommande åren med en topp ifjol på 1533, för att under första halvåret 2019 sjunka något. Omkring 20 procent av dödsfallen har under senare år varit kvinnor. Den andelen var något högre tidigare.
I en fördjupad undersökning av dödsfallen under 2016-2018 ser man vilka droger som förekommer. Fentanyl och dess analoger sticker ut med 81,3 procent av dödsfallen under perioden. (Den fruktade syntetiska opioid som både används för smärtlindring i sjukvården och förekommer på illegala marknaden, är många gånger starkare än heroin och har tagit många liv i Nordamerika).
Kokain fanns hos 50,1 procent, metamfetamin 31,9 procent, alkohol hos procent 27 och heroin hos 17,4 procent. Andra opioider 14,6, metadon 6,1 och övriga droger 15,4 procent, enligt undersökningen.
Flera droger som var relevanta för dödsfallet fanns alltså med samtidigt i de flesta fallen.
Till skillnad mot Sverige hittade man bara opioidläkemedlet buprenorfin (Suboxone) i enstaka fall. Metadon svarade också för betydligt lägre andel än hos oss, trots den stora förskrivningen i provinsen.
DE FLESTA DÖR HEMMA
I en tidigare rapport, (Illicit Overdose Deaths in BC. Findings of coroner´s investigations. 27 sept 2018, pdf-fil), har man undersökt en mindre grupp av de döda under senare år. Platsen för dödsfallen visar att 57 procent överdoserade hemma i den egna bostaden, 26 procent gjorde det i annat boende som hotell, härbärgen och kommunalt inrättade lägenheter och 3,4 procent dog på jobbet eller annan plats inomhus. Bara 12 procent dog utomhus eller i fordon.
Watson pekar på överraskande fakta från samma rapport; hälften av de döda hade en anställning och av dem arbetade hälften inom transportsektorn. Vanliga arbetare var alltså överrepresenterade.
Det var också oväntat få av de undersökta fallen där den döde hade injicerat drogen, 41 procent. I 39 procent av dödsfallen hade rökt eller inhalerat, 29 procent hade snortat och 9 procent intagit genom munnen (flera metoder var möjliga i varje dödsfall).
Vidare hade nästan 80 procent av de döda haft kontakt med sjukvården tidigare, främst för en smärtproblematik.
Det kan vara vilken typ av sjukvård som helst, inte bara sprutrum och metadonkliniker. Watson påpekar att en det är ”sällsynt” att de döda har legalt utskrivna mediciner i kroppen när de dör.
Det förekommer, men eftersom de illegala drogerna fentanyl, kokain och metamfetamin dominerar bland dödsfallen, så stärker det slutsatsen att den legala narkotikan inte orsakar särskilt många dödsfall.
• Grundfrågan är ändå varför så många fler dör av narkotika i provinsen än någon annan stans?
– Drogerna som finns här är giftiga, säger han. Särskilt fentanyl har infiltrerat den svarta marknaden med flera olika analoger. Därför propagerar vår organisation för säker tillgång. Om de som använder har tillgång till säkra droger skulle de inte dö i lika stor utsträckning.
• Kan man verkligen tänka sig en säker tillgång till fentanyl, som verkar vara en favoritdrog för många?
– Det stämmer, därför bör vi ta en titt hur man kan skapa en säker tillgång till olika droger. Många av fentanyldödsfallen är lätta att förebygga. Så säker tillgång är nummer ett. Det andra vi tittat på är hur de som använder får hjälp under tiden. Vi måste reducera stigmat så att de inte skäms och vågar gå till de ställen man får hjälp om man tar en överdos istället för att göra det hemma. Det har inte varit ett enda dödsfall på de inrättade lokalerna, så vi vet att de fungerar, svarar BC Coroner Service´ presschef Andy Watson.
Watson menar att dödstalen skulle vara 2,5 till 3 gånger högre om man inte satt in alla dessa olika harm reduction-åtgärder (skadelindring). Framför allt har utdelning av motgiftet naloxon räddat liv, men också övervakade konsumtionsrum och substitutionsbehandling. Det är även slutsatsen i en publicerad studie från University of British Columbia från 2016-2017.
Dessa insatser pågår för fullt och ökade samtidigt som dödstalen steg kraftigt i provinsen.
Från en svensk horisont är det lite svårt att hänga med i den narkotikapolitik som gäller i British Columbia.
British Columbia
British Columbia är Kanadas västligaste provins beläget vid Stilla havskusten med 4,6 miljoner invånare. Största stad är Vancouver – en vacker hamnstad med uppåt 600 000 invånare. Hela 2,4 miljoner i storstadsområdet.
Vancouver listas ibland som ”världens bästa stad” med hög livskvalitet. Polariserad där många rika investerat i fastigheter och priser drivits upp. Samtidigt har några områden i östra centrum och parker dragit till sig många hemlösa och droganvändare.
Ökade problem med fattigdom, kriminalitet och vapenrelaterade våldsbrott.
Idag brottas British Columbia med en av världens högsta narkotikadödlighet, särskilt överdoser i opioider, (2022 avled 2 272 personer i överdoser). Fentanyl kom 2016 in här på svarta marknaden. Ett treårigt försök att avkriminalisera flera tunga droger inleddes 2023 med förhoppning att få fler i vård och rädda liv.
Vancouver var tidig med att pröva skadelindrings-insatser med bland andra sprutbyte och injektionsrum. Här startades metadonprogram 1964, Naloxon utdelas från 2012 till riskgrupper. Idag får cirka 22 000 personer i provinsen BC läkemedelsassisterad behandling, 17 miljoner sprutor delas ut per år, finns ett 30-tal officiella övervakade fix-rum och ytterligare inofficiella ställen.
Kanada – i mycket Sveriges narkotikapolitiska motsatts – blev andra nation efter Uruguay att legalisera cannabis i oktober 2017. Ätbar och drickbar cannabis började säljas december 2019.
Källa: Wikipedia, Pelle Olsson mfl.
Relaterat
- Drogdöden fortsätter öka i British Columbia
- Avkriminalisering minskar inte drogproblemen
- Provins i Kanada avkriminaliserar tunga droger
- Rekordhög narkotikadöd i British Columbia
- En misslyckad narkotikapolitik?
- Kan cannabis minska opioiddödsfall?
- Fentanyl-langare i rätten för dråp
- Kanada varnar för nationell opioidkris
- Kanada – svarta cannabismarknaden frodas
- Säker tillgång på droger är ledstjärnan
- Kanada – på möte om opioidkrisen
- Missbruk, misär och hopp i Vancouver