Det har saknats en aktuell bok som ger en överblick av alla beroendeframkallande läkemedel som förekommer på den illegala marknaden. Ingen kunde vara mer lämplig att skriva den än Gunnar Hermansson, f.d. kriminalinspektör som arbetat polisiärt med just detta och numera är chefredaktör för Narkotikapolisföreningens tidning, där han skrivit otaliga artiklar i ämnet.

I boken ”Narkotikaklassade mediciner – på den illegala drogmarknaden” (112 sidor, Mediahuset, 2019) ger han en koncentrerad, men ändå fyllig bild av vilka droger härstammande från sjukvården som säljs på den svarta marknaden via nätet eller med personliga kontakter, som smugglas in över gränsen eller som överförskrivs av läkare och läcker ut till andra än deras patienter. Det är en glidande skala mellan en vit, grå och svart marknad.

Hermansson går systematiskt tillväga och beskriver vilka droger det är frågan om, vilka effekter de har och hur rättsväsendet har försökt bekämpa den olagliga hanteringen. Gemensamt för alla dessa substanser är att de introducerades som vanliga läkemedel för att så småningom, genom att de är beroendeframkallande, börjar missbrukas. Tidsmässigt rör han sig från mitten av förra seklet och fram till idag.

På 1940- och 1950-talen blev centralstimulerande mediciner populära som bantningsmedel och uppiggande, med namn som Ritalina och Preludin. På 1960-talet kom bensodiazepinerna som ordinerades som lugnande, sömngivande eller ångestdämpande. Librium och Valium var de första sorterna, vilka har följts av en lång rad andra varianter med både legal och illegal användning – och med hundratusentals personer som blivit beroende av dem.

Än värre beroendepotential har opioiderna som förskrivs mot smärta, eller som ersättningsmedel mot andra opioider, exempelvis heroin. Men även substitutionsdrogerna som innehåller metadon och buprenorfin orsakar idag hundratals dödsfall i överdoser varje år.

Hermansson ger initierade inblickar i polisens och tullens arbete mot smugglare och storlangare genom ett antal fallbeskrivningar. Vi kan också läsa om det fåtal oseriösa, i vissa fall rent brottsliga läkare, som försett sina patienter med stora mängder narkotika via receptblocket.

Idag utgör narkotiska läkemedel en fjärdedel av polisens narkotikabeslag.

”Medikaliseringen i samhället visar inte på någon avmattning. Detta avspeglar sig på den illegala marknaden genom att en alltför stor del av de från början legala medicinerna hamnar i orätta änder”, konstaterar Hermansson.