Många barn växer upp i hem där en eller båda föräldrar har psykisk ohälsa eller är missbrukare. Dessa unga har dubbel risk gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Men skolpersonal har ofta svårt att upptäcka barn som behöver extra stöd.
Enligt en ny enkät till elever och skolpersonal av barnrättsorganisationen Maskrosbarnen, så svarar 64 procent av tillfrågade lärare att de tycker det är svårt att identifiera barn som har det svårt hemma.
Men nio av tio lärare oroar sig för de elever de vet har svårt hemma, när skolan gör uppehåll för exempelvis sommarlov.
72 procent av elever i enkäten anser att skolarbetet påverkas negativt om de har det jobbigt hemma. Men 58 procent uppger att de inte talar med någon vuxen i skolan om hemförhållandena.
Maskrosbarnens enkätstudie skickades till skolor runt landet, främst högstadier och gymnasier. Den besvarades av 1 046 elever och 1 080 lärare och annan skolpersonal.
Skolpersonal känner sig ofta osäker hur de ska ta upp problemen med barnen. Samtidigt har klasser blivit större och kuratorer färre vilket gör det svårare för barnen att bli sedda.
Missbruk av alkohol och andra droger och psykisk ohälsa i familjen ingår inte i läroplanen för personal i barnomsorg och skolan. Två av tre skolpersonal som besvarat enkäten tycker att ämnet borde ingå.
Med anledning av de stora, men svårupptäckta problemen kring dessa barn, så har Maskrosbarn startat projektet Skolkurage.
– Det behövs mer kunskap i skolan om vad det finns för stöd att få, vilken hjälp som elever i vår målgrupp kan få och har rätt till. Men också kunskap om hur det påverkar eleverna att ha det svårt hemma och hur det även påverkar skolan, säger projektledare Helen Karlsson till Sveriges Radio.
I enkäten svarar 71 procent av elever med svåra hemförhållanden att situationen hemma påverkar skolarbetet negativt och 43 procent av dem har övervägt att sluta skolan i förtid på grund av det.
Rådet från Maskrosbarnen till vuxna på skolan är att våga fråga barn flera gånger om hur de har det.
– En sak jag fick höra av min lärare var att ”jag har sett på dig att du inte mår bra, men jag har inte velat prata om det för du har inte kommit till mig”. Det gjorde mig väldigt ledsen, hur svårt kan det vara att bara ställa frågan: hur mår du?, berättar en elev som besvarat enkäten.
• Det kan handla om flera hundra tusen barn som lever med föräldrar i missbruk eller som har psykiska problem, enligt olika studier (Socialstyrelsen, Chess, CAN, SKL med flera). Minst 100 000 barn har förälder som fått beroendevård.
De flesta kommuner kan idag erbjuda hjälp och stödgrupper till de utsatta barnen, men bara ett par procent av dessa nås. Det visar IOGT-NTO:s Juniorförbunds årliga kommunenkät – som också pekar på svårighet att hitta barnen, bristande samverkan mellan myndigheter och skolor, och att frågor missbruk bör ingå i förskole- och skolpersonals grundutbildning.
Tema: BARNEN
De glömda barnen
fler måste upptäckas och få stöd
Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.
Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.