Drogmarknaden är både komplex och lättförståelig. Tillgång och efterfrågan styr.
Flera traditionella narkotikasorter har fallit kraftigt i pris senaste 30 åren, visar en sammanställning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning över priser och förekomst, såväl på gatan som i grossistled.

Priset på kokain har gått ner 40 procent, och amfetamin och brunt heroin kostar idag bara en tredjedel i konsumentledet jämfört med 1988, då har hänsyn tagits till inflation och penningvärde. En liknande utveckling har skett i Västeuropa, även om prisnivåerna är på lägre nivåer än i Sverige, (som är mer i periferin i norr med färre invånare).

För cannabis – den klart vanligaste illegala drogen – har priserna också minskat över tid, men ökat något senaste åren i Sverige. Idag kostar hasch i snitt 104 kronor per gram och marijuana 118 kronor grammet, enligt rapporterna från 27 polisområden runt landet.

– Men trots att priset ökat har haschruset ändå blivit billigare då rushalten har ökat mer än priset, mer puff för pengarna så att säga. För marijuana som kostar lite mer, så tas det ut av högre THC-halten, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef fr analys och metod på CAN, till Drugnews.

Potentare cannabi, efter växtförädling och nya odlingsmetoder, är en trend som märks i hela Europa, ungefär en fördubblad THC-halt på hasch och marijuana mellan åren 2006 och 2016.

Svenska skolungdomar har minskat användning av alkohol och tobak till historiskt låg nivåer sedan millennieskiftet. Men vad gäller cannabisbruk så har det ökat något – både bland unga och vuxna – fast från en lägre nivå i en internationell jämförelse. Det är särskilt unga män i åldrarna 16 till 29 år som röker mer cannabis. Enligt en enkät 2017 svarade elva procent av dessa att de använt cannabis senaste året och fem procent att de använt senaste månaden. I befolkningen i stort hade 3,6 procent rökt cannabis senaste året, (jämfört med 2,5 proc. år 2013).

Vården har uppmärksamma det, fler söker hjälp på grund av narkotika. Antalet unga som kommit in med psykiska besvär efter att ha rökt cannabis har ökat, konstaterar Maria Ungdom i Stockholm.

– Jag har jobbat här i 23 år, och sedan några år tillbaka har ungdomar allt oftare kommit in med psykotiska symtom efter att ha rökt cannabis. Det handlar om bland annat förvirring, osammanhängande idéer, förföljelsemani, motorisk oro och aggressivitet, säger Juan Figueroa, överläkare och barnpsykiater, till Svenska Dagbladet.

De unga får vara kvar några dagar på kliniken tills symptomen avtar och behandlas främst med mediciner. Om inte anhöriga känner till att cannabis är russtarkare idag kan de ha en felaktig uppfattning om dess risker, det går fortare att bli både beroende och få psykiska problem av drogen än förr, enligt Figueroa.

En annan följd är även att droganvändare bidrar till att göda brottsligheten och de dödliga gängkonflikterna.
Enligt CAN:s beräkningar har smugglingen och svenska cannabismarknaden växt senaste åren. Nära tio ton cannabis nådde årligen användare perioden 2014 – 2018, varav cirka sex ton var hasch och nära fyra ton marijuana.

Den årliga nettoomsättningen av cannabis är cirka en miljard kronor om man räknar med att en del beslagtags, transitomkostnader, naturabetalningar, mängdrabatter, svinn etc. Men det är svårt att få grepp om en svart marknad och skulle bortfallet vara 10 procent istället för 20 procent, som används i beräkningen, så skulle nettoomsättningen kunna uppgå till cirka 2,2 miljarder kronor.

– Klart är i vart fall att det varit en kraftig ökning på bara några få år av cannabis-intäkter för smugglare och kriminella nätverk. Gängen säljer för mer än tidigare och cannabis har blivit viktig del i deras basinkomster. Narkotika genererar stora pengar och kan utgöra källa för våldshandlingar då det lätt blir konflikter mellan gängen om marknader och annat, säger Ulf Guttormsson på CAN.

I en annan CAN-rapport, Drogutvecklingen i Sverige 2019 (pdf-fil, 49 sidor), som nyligen publicerades, konstateras att narkotika har blivit mer tillgängligt i Sverige. Droger har blivit geografiskt spridda, missbruket har ökat och skadorna blivit fler, flera indirekta källor pekar även på ökad förekomst av tung narkotikaanvändning.

– Fler söker vårdinsatser, även för cannabis, och narkotikadödlighet har ökat över tid, särskilt efter överdos av opiater. Samtidigt som det finns positiva inslag som att hiv- och hepatit-infektioner minskat bland de som injicerar och motgiftet naloxon har blivit mer tillgängligt, säger Guttormsson på CAN.

Han tycker beslutsfattare bör se en bekymmersam drogutveckling som en utmaning, utifrån att riksdagens antagna ANDT-strategi har som mål att minska tillgången på narkotika och att färre unga ska börja experimentera.

NARKOTIKAPRISER/ Priser och förekomst av narkotika rapporteras från 27 polisområden två gånger per år till CAN som sammanställer resultaten och även delger dessa till EU och FN.

Cannabis, kokain och amfetamin  finns idag i hela landet. Priserna växlar, geografiskt och tid på dygn, ibland lägre i storstäder och högre i glesbygd, men ökad näthandel har bidragit till att minska skillnader.
Narkotika i konsumentled är ungefär tre gånger dyrare än medianpriset i grossistled.

Amfetamin och brunt heroin kostar bara en tredjedel i konsumentledet jämfört med för 30 år sedan. Kokain har fallit i pris under åren, når och skadar idag fler. Hasch har ökat cirka 15 procent i pris senaste decenniet, medan marijuana ökat 30 procent. Ökad THC-halt har dock gjort haschruset billigare samma period.

Heroin, ecstasy och LSD som också rapporteras har blivit lite vanligare senaste fem åren. Från ifjol mäts även pris och illegal förekomst av opiatläkemedlet Tramadol och ångestdämpande medicinen alprazolam, (båda narkotikaklassade). Den förra rapporterades i två av tre polisområden och den senare i ungefär hälften av områdena, enligt rapporten.
• Källa: Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2018, CAN (pdf-fil, 33 sidor),  författad av Ulf Guttormsson och Martina Zetterqvist.

•Medianpriser för olika narkotikapreparat i olika delar av landet, ur CAN-rapporten: