[UPPDAT] Sverige behöver en ny alkoholpolitik. Den nuvarande fungerar dåligt och konsumtionen har inte minskat. Det menar en nationalekonom som vill att regeringen initierar en översyn och att alkoholmarknaden konkurrensutsätts.
Han menar att tobakspolitiken varit framgångsrik då rökning kraftigt minskat och rökare i högre grad står för kostnaderna. Medan alkoholpolitiken inte lyckats lika väl att nå målet och sänka konsumtion och de punktskatten på alkohol som konsumenten betalar motsvarar inte samhällskostnaderna av drickandet (vård, sjukskrivningar etc.).
David Sundén anser att staten förlorat kontrollen över alkoholmarknaden då uppåt en femtedel av svenskarnas totalkonsumtion kommer från andra länder eller är egentillverkad.
– Jämför med när för några år sedan cirka 15 procent av spelmarknaden var okontrollerad, så talades om ”Vilda västern-marknad”, vilket sedan ledde till att spelmarknaden omreglerades, säger han till Drugnews.
Han anser det är dags för regeringen att låta göra en översyn av reglerna för alkoholmarknaden och öppna för konkurrens och försäljning i privata butiker. Och öka stöd och information till de som vill minska sitt drickande eller helt sluta.
– Systembolagets ensamrätt och alkoholskatten har idag begränsad möjlighet att minska konsumtionen mer. Och erfarenheter från andra ställen som avreglerats har inte lett till högre konsumtion, och inte heller att priser sänks för att man tar bort monopolet. Det ger ju även utrymme att höja punktskatter, säger David Sundén.
• Men Sverige har väl nästan lägst alkoholkonsumtion i EU idag och den har minskat senare år, enligt CAN-statistik?
– Jo, men det beror på vilket jämförelseår man väljer. Under en 30-årsperiod har vi ökat konsumtionen från åtta till nio liter ren alkohol per person över 16 år. Vad gäller andra länders högre nivåer, så kan det förklaras med att de har lägre priser, inte av att det finns ett svenskt alkoholmonopol, säger han.
Han ifrågasätter också studier om att utifall Systembolagets monopol avskaffades så skulle det leda till ökat drickande och cirka 1400 fler alkoholrelaterade dödsfall per år och 29 000 fler misshandelsfall.
De uppgifterna har ”har inget empiriskt stöd, utan är resultat av godtyckliga antaganden” om hur alkoholmarknaden kanske skulle reagera om dagens politik övergavs, skriver David Sundén på DN Debatt.
Sundén hänvisar till studier i delstater i USA och Kanada, där efter avreglering och konkurrens och ökad tillgänglighet med privata butiker ändå konsumtionen inte ökade. En beskrivning som andra experter menar inte stämmer och anser vara ”cherrypicking”.
Han vill ändå inte låta införa gårdsförsäljning (vilket en utredning åter ska se över) och inte heller införa minimipriser på alkohol. Det tror han det skulle riskera luckra upp tillsynen över alkoholen.
– Då är det bättre att göra en bredare översyn och mer kontrollerat avveckla hela alkoholmarknaden och staten återta kontrollen.
Han föreslår inte liberalare öppettider eller sänkta priser, utan menar att det är bra att behålla gamla principerna och fortsätta använda alkoholskatten. Och därmed kunna dra in mer skatt till staten.
På längre sikt så skulle mer lika alkoholskatter i EU kunna minska smuggling och reseandeinförsel på samma sätt som införsel av tobak minskat med höjda skatter och striktare regler för rökare.
– Men idag finns inte stöd hos politiker för en sådan harmonisering av alkoholskatter i EU, utan får bli på längre sikt.
Däremot tycker han att hälsovarningar om risker och skador ska bli obligatoriska på alkoholdrycker, på samma sätt som bilder och information idag finns på tobaksprodukter och i spelreklam. Sådan information på förpackningar menar han det finns stöd för minskar konsumtion.
På seminariet i regeringskvarteren där ESO-rapporten presenterades var reaktionerna skiftande.
Någon tyckte att rapportens uträkning om att rökare dör flera år tidigare och därför kostar samhället mindre i pension, vård och ålderdomshem var väl utmanande.
– Intressanta perspektiv i rapporten, men jag tror inte det håller. Den väger inte in socioekonomiska skillnader och att skador av alkohol inte drabbar alla lika. Det svenska monopolet har faktiskt tjänat oss väl för att skydda de mest utsatta, sa Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Nationalekonomen Johan Stennek, Göteborgs universitet, tyckte att skattemedlet är ett trubbigt verktyg och föreslog insatser för att ”kapa topparna” för att undvika skadlig konsumtion. Han tror inte motbok kan prövas igen, men kanske differentierade skatter för olika drycker.
Hans förslag om en app där individen själv kan registrera inköp och personligt mål och med en automatisk köpspärr när viss nivå passerats fann flera deltagare spännande.
Sven Andréasson, alkoholläkare och ordförande i Alkoholpolitiskt forum, tycker att nationalekonomens förslag är tveksamma.
– Han är en udda fågel. Jag välkomnar att han vill ha hälsovarningar på flaskor. Men hans kritik av studier om att Systembolagets monopol skyddar mot skador är okunnigt, de studierna har vetenskaplig grund. Dessutom är priset på alkohol viktigt – det avfärdar han helt, vilket är allvarligt, säger Sven Andréasson till Drugnews.
• Fotnot: Rapporten ”Synd och skatt – en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel” (2019:2) av David Sundén (pdf-fil, 170 sidor).