Tunna bevis för medicinsk cannabis i EU-rapport

LISSABON I december förra året släppte ECCN (Europeiska Centrumet för Narkotika och Narkotikakontroll) en rapport om cannabis som medicin. De vetenskapliga beläggen är skrala och medlemsländernas regler mycket olika.

Frågorna som undersöks i EU-rapporten Medical use of cannabis and cannabinoids- questions and answers for policymaking (pdf-fil, 48 sidor) är bland annat: Vilka bevis finns för drogens effekter mot vissa sjukdomar? Vad är skillnaden mellan växten cannabis och de medicinska produkter som kommer ur plantan, och varför det är viktigt? Hur hanteras medicinsk cannabis inom EU?

Svaret på den sista frågan är att det varierar stort mellan länderna, både vad gäller vilka produkter som är tillåtna och hur de regleras och hur de ska intas. I exempelvis Danmark pågår ett kontroversiellt försök med förskrivning av cannabis till en grupp patienter och kommersiell odling har startats av medicinsk marijuana.

Vad gäller den medicinska nyttan är bevisen ännu svaga.  Precis om i tidigare sammanställningar av forskning på området (av bland annat Amerikanska vetenskapsakademin och WHO) är det ett fåtal sjukdomar eller symtom som kan lindras av cannabinoider, det vill säga främst THC och CBD. Dessa kan vara syntetiska eller framrenade ur växten. Bäst effekt finns mot kramper vid Multipel skleros och för att minska neurologisk smärta.

Vissa ovanliga former av epilepsi hos barn (Dravets syndrom och Lennox Gastauts syndrom) kan lindras av ren CBD. Effekterna är inte stora för någon av de nämnda sjukdomarna.

För plantan cannabis, till exempel att röka marijuana som är det vanligaste intagningssättet i USA och Kanada där den medicinska användningen är utbredd, finns väldigt få vetenskapligt hållbara studier.

I likhet med tidigare rapporter om cannabis nyttiga effekter är en av slutsatserna i EU-rapporten att mer forskning krävs för att man ska kunna veta om cannabis verkligen är användbart inom sjukvården.

I USA ordinerade ifjol läkare i USA cannabis som medicin till över två miljoner amerikaner, trots att vetenskapliga beläggen för de medicinska effekterna är bristfälliga, enligt Sveriges Radios reportage ”Coloradobo: jag ser mig som marijuanaflykting”.

Tema: Cannabis medicin?

D85-CannabisMedicinLogI Sverige finns idag tre godkända cannabisbaserade läkemedel, som några hundra patienter får.
Sativex är framtagen av odlad cannabis och främst avsett för ms-patienter mot kramper nervsmärta (ingår inte i högkostnadsskyddet). Marinol, syntetiskt framtagen, mot illamående för cancerpatienter i behandling och för att öka aptit hos bl. a HIV-patienter. Och Epidyolex som godkändes 2019 av EU centralt och därmed även i Sverige. Den är främst avsedd som tilläggsbehandling för barn med sällsynta former av epilepsi, exempelvis Lennox-Gastauts eller Dravets syndrom.
Läkemedelsverket har även beviljat några licensansökningar för Bediol (baserat på torkade cannabis-växtdelar).

Intressant innehåll i cannabis i medicinskt syfte är särskilt ämnena THC (rusgivande, men även aptitstimulerande) och CBD (smärt- och inflammationsdämpande och antipsykotisk, ej psykoaktiv). Även andra medicinska effekter uppges cannabis ha.

I USA tillåter över hälften av delstaterna rökning av obehandlad cannabis i medicinskt syfte, men ingen läkemedelsmyndighet och läkarsällskap godkänt. Enligt kritiker finns bättre riktiga läkemedel. Och ”medical marijuana” används ofta i debatten av legaliseringsivrare för öppna för nöjesbruk. I Europa har tillåter flera länder cannabis i medicinskt syfte. I Danmark pågår sedan 2018 ett stort pilotförsök med cannabisbehandling, bl a för vissa smärtpatienter.

WHO:s nya
översikt (pdf-fil) om cannabis för medicinsk användning ­– få kontrollerade slumpvisa försök (att röka växten), långt borta ”godkänna som säker och effektiv medicin”, måste väga risker och nytta.

Läs mer

Etiketter:

Annonser