Förebyggare blir ny chef för CAN

En erfaren folkhälsovetare, drogförebyggare och idag samordnare på Socialstyrelsen tar över som ny direktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning från februari nästa år. ”En utmaning. Jag har alltid sett upp till CAN som institution och kunskapskälla”, säger Charlotta Rehnman Wigstad till Drugnews.


Det ska bli fantastiskt roligt att komma till CAN och känner mig ödmjuk inför uppgiften att leda CAN. Jag hoppas kunna göra ett bra arbete, säger hon när vi når henne per telefon.

Hon har lång erfarenhet från ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) och spelområdet på lokal, regional och nationell nivå. Har stort kontaktnät och kunskap om förebyggande arbete på olika plan.

Flera vi talat med beskriver henne som systematisk, drivande och bra på att använda forskning och utveckla metoder i ANDT-arbete på lokal, regional och nationell nivå. Få alla att dra åt samma håll – en viktig chefsegenskap.

När Drugnews undrar hur hon vill utveckla CAN som kunskapscentra kring ANDT, med sina 30-tal anställda och många medlemsorganisationer, så är hon mer försiktig.
– Först vill jag träffa medarbetarna och styrelsen och lyssna in vad som behöver göras.

Någon oro för att CAN:s uppdrag från regeringen, att kontinuerligt samla in uppgifter kring svenskarnas alkohol- och drogvanor, skulle påverkas av att det drar ut på tiden med ny regering känner hon inte. Nuvarande avtal löper till 2020.

Håkan Leifman slutar

Charlotta Rehnman Wigstad, 48 år, studerade folkhälsovetenskap som ung och har inte själv forskarutbildning. Men hon har tidigare arbetat med avgående CAN-direktören Håkan Leifman i flera projekt. Exempelvis på STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) och på Socialdepartementets numer nedlagda Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Båda kommittéerna lades ner när Alliansregeringen kom till makten.

På STAD arbetade hon bland annat med att lokalt få butiker i Vasastan att sluta sälja folköl till minderåriga genom att utbilda handlare och gå runt med polis och föräldrar till butikerna.

– Vi lyckades bra med att mobilisera lokalsamhället och fick med affärsinnehavarna. Folköl är idag inget stort ungdomsproblem, säger hon.

Metodiken tidig upptäckt, tidiga insatser och sekundärprevention är något som hon tycker är framgångsrikt och hon hade en viktig roll på Socialdepartementet med att koordinera det nationella utvecklingsarbetet efter försök i sex kommuner.

Hon har även varit engagerad i dopingsprevention och utvecklade den vanligaste insatsen på gym, 100% ren hårdträning, som idag finns i tre av fyra kommuner. Och drog igång det nationella nätverket PRODIS (Prevention av doping i Sverige).

Med sin erfarenhet från STAD-projektet Ansvarsfull alkoholservering med restaurangnäringen, att utbilda personalen och skärpa ålderskontroll som fungerat väl och spridits i landet, så tänkte hon att då borde det också gå att få träningsbranschen att samarbeta med polisen för att begränsa dopingsanvändning.

– Fungerade det på alkoholsidan, så borde det fungera med dopingsförebyggande arbete. Återigen med forskning och praktiken hand i hand, säger Charlotta Rehnman Wigstad.

Pilotförsöket med dopingförebyggande arbete växte och idag arbetar minst 650 idrotts- och gymanläggningar aktivt med policy, information och kontroller. Och genom undersökningar som gjordes vet vi numer att dopingproblemet var större än känt.

Tiotusentals svenskar visade sig hålla på att dopa sig. Minst fyra procent av män som gick på träningsanläggningar hade någon gång använt dopingmedel. Och cirka en procent i befolkningen i stort.

På Socialstyrelsen har hon senaste åren varit utredare och samordnare på den nationella nivån, bland annat med att stärka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens roll i ANDT-arbetet för att få hela kedjan att fungera, från förebyggande arbete till vård och behandling. Numer är även spelberoende uppdrag för Socialstyrelsen och hon hoppas nästa ANDT-strategi från riksdagen inbegriper även spel.

Charlotta Rehnman Wigstad har även varit projektledare för Socialstyrelses uppdrag att ta fram åtgärder för att försöka minska den höga narkotikarelaterade dödligheten.

– Vi har tagit fram en åtgärdsplan med 18 förslag till regeringen, bland annat öka tillgängligheten av motgiftet Naloxon. Men det behövs mycket mer – en kombination av tillgångsbegränsning, förebyggande insatser, tidiga insatser och mer vård och behandling. Vi behöver hjälpa personer med både psykisk ohälsa och beroendeproblem som idag ofta hamnar mellan stolarna. Även unga som börjat med droger måste fångas upp tidigare…
– Vi måste fokusera på mycket – men det är viktigt att få till en brygga mellan olika insatser. Samverkan i praktiken, säger hon  – men tror att effekter av åtgärderna märks först om ett par år.

• Som utbildad folkhälsovetare – hur tycker du egentligen mår Sverige idag?

Charlotta Rehnman Wigstad. Foto: Socialstyrelsen

– Oj, mår inte Sverige ganska bra? CAN:s senaste undersökningar visar att skolelever dricker och röker mindre, men vissa grupper unga använder narkotika lite mer. Jag är bekymrad över den liberala synen på cannabis och att vi kan se i Socialstyrelsens register att andelen ungdomar som vårdas för drogrelaterade diagnoser har ökat. Vi måste göra mer för dem, svarar hon.

• Vad är det som driver dig?
– När jag var ung student så jobbade jag extra på en avgiftningsklinik,Mariakliniken i Stockholm, på 1990-talet. En klinikdär alkohol- och narkotikapåverkade patienter behandlades. Det blev en ögonöppnare och påverkade mig i yrkesvalet. Det finns så otroligt mycket lidande, så vi måste arbeta förebyggande.

– Genom att arbeta förebyggande så kan vi faktiskt göra skillnad och hjälpa personer därute som har det svårt. Vi måste se till att ungdomar får en trygg uppväxt så att de inte börjar använda preparaten och inte måste avgiftas.

Hon växte upp i Stockholmsförorten Enskede och har blivit området trogen. Där bor hon med man och två tonårsbarn. Hon har sysslat med idrott stor del av sitt liv. Sprungit halvmaror, Lidingöloppet och varit gruppträningsinstruktör för Stockholmsstudenters idrottsförening i 30 år, ”galet länge”, som hon uttrycker det.
– Numer hinner jag mest med att jogga runt i Enskede tre fyra gånger i veckan, säger hon.

Charlotta Rehnman Wigstad tillträder tjänsten som ny direktor för CAN den 5 februari.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har ett 30-tal anställda i Stockholm. Är en ideell förening med 47 medlemsorganisationer och har till uppgift att forska och sprida information om alkohol och andra droger. Men tar inte inte ställning i alkohol- och narkotikapolitiska frågor. Publicerar rapporter och studier, driver aktiv webbplats, ungdomsinriktade Drugsmart, och tidskriften Alkohol & Narkotika. Gör rikstäckande och lokala enkäter inom ANDT, och samarbetar även internationellt (ex. Espad). Följer utveckling av konsumtion och anskaffning av alkohol och tobak åt regeringen.CAN:s stora bibliotek stängdes nyligen för allmänheten, sedan utlåningen länge minskat.

Annonser