Det är avgörande att påskynda processen att snabbare möta strömmen av oklassade syntetiska psykoaktiva ämnen som säljs tills de upptäckts och klassas som narkotika eller hälsofarlig vara.

– Vi kan aldrig acceptera att unga människor dör till följd av droger som de enkelt kan få tag i på nätet. Det är inte värdigt Sverige. Nu lägger vi fram flera förslag för att snabba upp och effektivisera klassningsprocessen för nätdroger, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar.

Senare år har nya syntetiska opioider, exempelvis fentanyl-varianter som är många gånger starkare än heroin, dykt upp och säljs via nätbutiker innan de stoppas efter klassning. Ifjol avled 101 personer av sådana varianter i Sverige, och tar därmed numer lika många liv som heroin.

Ett åtal mot två bröder för grovt vållande till annans död som sålt oklassade fentanyl-varianter som lett till minst åtta dödsfall lämnades förra veckan i Stockholm. (Drugnews rapportade om).

Även syntetiska cannabinoider, såsom Spice, spred skräck 2014-2015 då många förgiftade ungdomar kördes till sjukhus. Regeringen klassar nya preparat på löpande band, men myndigheterna ligger hela tiden steget efter hänsynslösa importörer i en livsfarliga katt- och-råtta-lek. När en drog klassats, så reas den ofta ut i nätbutiker innan förbudet träder i kraft.

En utredning tillsattes av regeringen 2015 för att göra en bred översyn av problemet med nätdroger och föreslå hur de snabbare ska stoppas. I onsdags kväll lämnade regeringen en lagrådsremiss som i stora delar bygger på utredarens förslag.

Regeringen föreslår att polisen ska få göra anonyma inköp av nätdroger för att snabbare komma över nya substanser tidigare på marknaden, så att analyser och farlighetsbedömning snabbare kan göras och regeringen kan förbjuda drogerna genom klassning.

Dessutom ska Folkhälsomyndigheten, som bereder, utreder och föreslår klassning av nya psykoaktiva substanser, få mer resurser för att kunna påskynda processen. Hur mycket mer resurser regeringen vill satsa där framgår inte av pressmeddelandet.

Det föreslås även en ny lag om att den som av grov oaktsamhet hanterar hälsofarliga varor – exempelvis den som för in i landet och säljer sådana droger via nätet – ska kunna dömas till böter eller fängelse upp till ett år.

Men någon gemensam familjeklassning (s.k. generisk) av droggrupper med liknande kemisk struktur, för att fånga in fler och stoppa även de som dyker upp i framtiden, föreslog vare sig utredaren och inte heller regeringen nu. Istället blir systemet kvar att klassa varje ny substans en i taget.

Familjeklassning uppges kunna bli mer rättsosäkert och klassificering dra ut på tiden, vilket ska ha inträffat i några länder som prövat modellen.

– Det är ett förfarande som inte passar i den svenska lagstiftningen. Man skulle kunna uttrycka det så här: ”Man skulle skjuta mygg med hagelbössa”, och man skulle riskera att få med substanser som inte är narkotika, säger socialminister Annika Strandhäll om problemet till SVT.

Socialministern hoppas att de nya förslagen kommer att medverka till att få bättre ”fart” på klassificering av nya nätdroger. Men hon utesluter inte att det kan behövas mer senare.

– Vi vill inte dra ut på tiden mer, nu har vi de här förslagen på bordet och vi vill snabbt se till att vi genomför detta, säger Annika Strandhäll till SVT.

Nu ska lagrådet se över förslagen och sedan ska riksdagen ta ställning.
Lagändringarna föreslås träda ikraft 1 januari 2019.