I flera år har ungdomar visat en mer restriktiv inställning till alkohol och deras konsumtion har minskat. Men ifjol verkar trenden när det gäller deras attityder ha vänt, enligt IQ som är dotterbolag till Systembolaget.

I årliga attitydundersökningen Alkoholindex har sedan 2010 tempen tagits på svenskarnas attityder till bland annat berusningsdrickande och vardagsdrickande. Lägre index tyder på mer tillåtande attityder.

För 2017 så var den största minskningen av indexvärdet i åldersgruppen 16-24 år – från 54,2 år 2016 till 51,9 ifjol. I grupperna 25-34 år och 35-44 år noteras en mer tillåtande attityd till att dricka sig full, bland kvinnor har gruppen 30-44 år blivit mer tillåtande. Samtidigt har det tvärtom blivit en mer återhållsam attityd till vardagsdrickande.

– Det är svårt att dra stora slutsatser. Men att vi i årets Alkoholindex ser en förändring bland unga vuxna mot en mer tillåtande syn på alkohol är oroväckande. Unga vuxna översköljs av positiva budskap kopplat till alkohol i sin vardag, inte minst via sociala medier, och därför är det förebyggande arbetet riktat mot denna grupp väldigt viktigt, säger Karin Hagman, vd på IQ.

Hon presenterade undersökningen på ett frukostseminarie i Stockholm i tisdags.
Det framgår av enkäten att gruppen tillåtande till alkohol ökar och gruppen återhållsamma minskar. Män är mer tillåtande, men skillnaderna minskar. Även bland äldre har attityderna blivit mer tillåtande sedan index började tas fram 2010, särskilt bland de över 75 år, det handlar främst om ökat vardagsdrickande, inte att dricka sig berusad.

– Även om index-förändringarna är små, så visar det en trend att alkoholattityder är på väg bli mer tillåtande. Det sker en gradvis normalisering av alkohol i samhället, säger Karin Hagman.

Hon menar att alkohol blivit alltmer accepterat inslag i fler sammanhang och att det sprids en positiv bild om alkohol i såväl sociala medier och som i alkoholreklam. Samtidigt som baksidan av alkohol sällan visas upp där.

Befolkningen överlag har ändå blivit lite mer försiktig med vardagsdrickande 2017, att ta något glas eller två med vänner en vardag, jämfört med året före. Där hade indexet överlag gått upp från 46,3 till 45,6 – medan män 16-44 år blivit mer tillåtande.

Totalt har 2 056 webbintervjuer gjorts med slumpvisa personer över 16 år, dessutom telefonintervjuer. Nio frågor har ställts om attityder till vardagsdrickande och berusning i olika situationer för att få fram medelvärde (s.k. alkoholindex).

Efter presentationen så vidtog ett panelsamtal om resultatet.
– Även om det är små ändringar, så är det varningssignal inför framtiden om restriktiva trenden är bruten. Blir alkohol en vanlig måltidsdryck, så ökar konsumtionen och skadorna blir fler och fler söker vård. Vi får inte glömma att alkohol är en toxisk produkt, sade alkoholläkaren Sven Andréasson.

Alkoholforskaren Mats Ramstedt anser att index-studien är ”tankeväckande”, men lite svår att tyda då förändringen bara gäller senaste året. Och det finns flera trender samtidigt. Exempelvis att tonåringar dricker historiskt lite och lever nyktra, är hälsomedvetna och umgås mer via nätet, så ökar psykisk ohälsa bland unga.

Kaisa Snidare, länssamordnare i ANT-frågor på länsstyrelsen i Stockholm, tycker det är bra att regeringen föreslår skärpta regler vad gäller positiva alkoholbudskap på sociala medier. En ny ANT-enkät bland skolungdomar är på gång, den s.k. Stockholmsenkäten.

Unga i välbärgade områden dricker mer alkohol, än andra unga, enligt Snidare. Och ”hemmafester” har blivit vanligare när föräldrarna inte är där.
– Det räcker inte att föräldrar är restriktiva vad gäller barnen, men lämnar dem ensamma hemma så de kan dricka där. Vi måste nog snart våga tala om vuxnas dryckesmönster vilket är en mardröm för många – unga gör inte som föräldrar säger utan även som de gör, sade hon. 

Samtidigt är många unga mer individualistiska – de vill inte lägga sig inte i kompisars drickande, och kan själva välja bort alkoholen.

Att sia om framtiden tyckte deltagarna var svårt, men Ulric Simonsson, vd på Ungdomsbarometern, sa att ”nattklubbsindustrin har det tufft och måste anpassa sig” när unga inte dricker som tidigare generationer, inte går ut lika ofta och vill kunna umgås utan alltför hög musik när de gör det.

I studier är det ibland knepigt att få ärliga svar, exempelvis att deltagare underdriver antal glas de dricker och uppger att de dricker vin istället för sprit.
– Det är ett välkänt problem i alkoholenkäter – skulle man tro på svaren, så måste många hälla bort hälften av vad de dricker, sade Sven Andréasson.

• Fotnot: IQ:s Alkoholindex 2017 – Mer tillåtande attityd till alkohol” (pdf-fil, 10 sidor).
http://www.iq.se/public/assets/Documents/Alkoholindex/Alkoholindex_2017.pdf