I flera riksdagspartier i riksdagen anser enskilda politiker (se SvD-artikel) att den repressiva drogpolitiken inte fungerar längre och vill växla till en mer skadelindrande linje, flera vill att förbudet att använda narkotika ska hävas.

Men det folkliga motståndet mot att luckra upp narkotikapolitiken är kompakt.
Det visar en nypublicerad Sifo-undersökning där 1000 slumpvist utvalda personer från 15 år och äldre intervjuats per telefon.

Åtta av tio (83 procent) svarar att de inte tycker narkotikabruk bör avkriminaliseras. Fem procent visste inte och tolv procent villa lätta på förbudet. Största motståndet till att avkriminalisera finns bland kvinnor och äldre personer.
Störst stöd för att tillåta bruk finns bland unga män (15-29 år), men var ändå inte högre än 35 procent.

Om visionen att skapa ”ett samhälle helt fritt från narkotika – är det bra eller dåligt” med ett sådant mål, svarade hela 88 procent att det är bra. Bara åtta procent tycker inte det, resterande fyra procent var tveksamma.

I enkäten går även utläsa svaren utifrån väljarstöd. Hela 98 procent av de som skulle rösta på Kristdemokraterna stöder visionen om ett narkotikafritt samhälle, lägst var stödet bland Miljöpartiets tänkta väljare (75 procent). Men alltså bland alla väljare en tydlig restriktiv majoritet.

Det är resultat som välkomnas dem som försvarar för en återhållsam narkotikalinje.

– Det är mycket glädjande att få bekräftat att stödet i allmänna opinionen är så starkt för en restriktiv narkotikapolitik. De politiker som vill liberalisera narkotikalagstiftningen har en knapp tiondel av opinionsstödet att slåss om, säger Per Johansson, generalsekreterare för Riksförbundet narkotikafritt samhälle, till Drugnews.

Han är samtidigt lite orolig för att partierna inte ska profilera sig i frågan eftersom opinionen är så samlad och inte ser att de kan vinna röster på frågan i nästa val.
– Narkotikaproblemet kan därmed hamna i en slags radarskugga. Det vore i så fall mycket olyckligt för det finns verkligen mycket som måste göras, säger Johansson och nämner de höga dödstalen, gängskjutningarna, missbruket bland ensamkommande unga etc.

Enkätresultaten förvånar inte Ulf Guttormsson som är chef för analys- och metodavdelningen på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
– Överlag kan verka vara starkt stöd för förda politiken, men jag tror inte allmänheten är så jätteinsatt, utan litar på experterna. Visst kan det vara bra med visioner – om man siktar mot stjärnorna så når man kanske trädtopparna – men man kan ju även bli besviken om det inte är rätt medicin, säger han till Drugnews.

Vad gäller konsumtionsförbudet tror han det kan ha en återhållande effekt för unga att inte pröva och bli beroende. Men även om dess effekter inte utretts, så menar han att det lett till stora kostnader, att det görs tiotusentals urintester varje år och rättsväsendet inriktar mycket på ringa narkotikabrott, men mindre mot grova narkotikabrottslingar.

Guttormsson tror inte narkotikafrågan blir någon stor valfråga, ”kanske på 25-30:e plats i ranking”. Även om över en miljon personer i landet har ett substansberoende och även berör flera anhöriga, så skiljer väljare på alkohol och tobak som är legalt och narkotika som är otillåtet.

Inte heller Karin Rågsjö, Vänsterpartiets talesperson i folkhälsa och missbruksfrågor, och sitter i socialutskottet, tror narkotika blir en het valfråga.
– Nej, tyvärr kommer aldrig socialpolitiska frågor upp i valet, stort ointresse och berör ganska få personer. Det är istället ekonomi, skola, sjukvård, ordning och reda som dominerar, säger hon till Drugnews.

Hon tycker det är bra att drogpolitik diskuteras mer. Vänsterpartiet stöder målet om ett narkotikafritt samhälle, men hon vill utveckla visionen med att färre ska dö av missbruk. Och vill se mer förebyggande, utbyggd vård och psykiatri, sociala insatser, erbjuda de som inte kan lägga av med droger ett drägligt liv, ”vi tror inte på att straffa ut de beroende”.

Vänstern driver sedan 2011 som enda riksdagsparti att konsumtionsförbudet av narkotika ska avskaffas.

• Drugnews: där har ni inte allmänheten med er, även bland era väljare så vill 72 procent behålla förbudet att använda narkotika och bara 22 procent avskaffa det, enligt enkäten?

– Vi har nog inte varit så duktiga på att kommunicera vår uppfattning där. Men det är en fråga som är på väg uppåt och som vi ska fortsätta driva. Vi vill att straff för eget bruk tas bort, det stigmatiserar människor och gör att polisen lägger kraft på fel grupper. Unga som fastnar i beroende ska få hjälp tidigt, exempelvis på Maria Ungdom, men jag tror inte på skrämsel. Vi kanske kan lära av Portugals erfarenheter, svarar hon.

Vänsterpartiet anser liksom Centerpartiet att det är dags att utvärdera effekterna av konsumtionsförbudet, som infördes 1988. Både samhällsekonomiskt och om de personer som lagförts lyckats bryta sitt beroende, fått bättre hälsa och omsorg etc.