Rapporten som presenteras under måndagen bygger på intervjuer och blåsstudie bland över 600 studenter på kårfester vid universiteten i Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå.

I snitt var berusningsnivån 0,79 promille, dvs. alkohol i utandningsluften. Vilket är högre än bland unga i Stockholms nöjesliv där sådana mätningar visat 0,74 promille i genomsnitt. Om bara studenter som drack alkohol inräknas blev genomsnittet på 0,86 promille, enligt mätningarna som gjordes i november i fjol vid åtta festtillfällen.

– Förvånansvärt höga siffror och är allvarligt då deras alkoholvanor kan riskera ge dem fysiska, psykiska eller sociala skador, säger till Drugnews Juan-Pablo Roa, vd på IQ-initiativet som arbetar för ett smartare förhållningssätt till alkohol.

Han konstaterar att alkoholnormen är mycket stark i studentlivet. I en tidigare studie framgick att nära sex av tio anser att det finns traditioner i studentlivet där det är självklart att dricka alkohol. Än högre siffra bland kåraktiva studenter. Men en majoritet tycker att alkohol i måttliga mängder fyller en positiv funktion i sociala sammanhang.

I den nya rapporten har själva dryckesvanorna mätts bland festande studenter. Alkoholmätare och enkätfrågor har använts i undersökningen av IQ och Stad (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem).

Hela 74 procent av de medverkande (70 proc. av kvinnorna och 76 proc. av männen) hade riskabla alkoholvanor. Det är betydligt högre än bland befolkningen i stort där nationella folkhälsoenkäten visar att 25 procent i åldrarna 16-29 år dricker alkohol riskabelt.

I genomsnitt dricker studenterna alkohol två till fyra gånger i månaden, men 38 procent dricker två till tre gånger i veckan. Och 17 procent av de unga männen dricker fler än tio glas alkohol en vanlig dag (!).
Över 90 procent av studenterna som medverkat i studien hade druckit innan de kom till festen, i snitt fem standardglas* med alkohol. Bara åtta av dem hade nekats köpa alkohol på festen.

Juan-Pablo Roa på IQ anser att personal på kårerna måste utbildas mer.
– Både serveringspersonal och entrévärdar måste utbildas i ansvarsfull alkoholservering. Och måste vara hårdare i insläppet – vet studenter att de inte får komma in fulla, så dricker de inte före, säger han.

Han vill även att mer information och kunskap om alkoholens risker tas upp mer på högskolor och universitet, att alkoholpolicys ses över och att studenthälsan får mer resurser för att hjälpa de som är i riskzonen.
– Även lärosätena måste ta ett större ansvar. Det handlar om studenternas hälsa, studieresultat och att förebygga att alkoholberoende grundläggs under studietiden, säger Juan-Pablo Roa.

IQ har tillsammans med Sveriges Förenade Studentkårer i projektet Bästa Festen tagit fram råd om hur alkoholtrycket kan minska i studentlivet. Särskilt vid inspark och nollning arbetar flera kårer för att minska alkoholhetsen.

• IQ-rapporten ”Berusningsdrickande i studentlivet” (pdf-fil 16 sidor) presenteras på måndag, bland annat vid Umeå universitet där Pablo medverkar i ett panelsamtal med representanter för studenthälsan och kåren. Faktablad (1 sida).
*Ett standardglas motsvarar ungefär 33 centiliter starköl eller 15 centiliter vin.